Sven-Olov Wallenstein & Josefine Wikström om Adorno
I samband med utgivningen av Theodor W Adornos Estetisk teori och Negativ dialektik, samt dess översättare Sven-Olov Wallensteins bok Adorno, samtalade Wallenstein med filosofen Josefine Wikström om Adornos betydelse idag. Lyssna på samtalet här:
Glänta’s editorial scope
In this episode of Gagarin, the Eurozine podcast, Sarah Waring is peering around the cultural journal’s door with Glänta’s editor Göran Dahlberg.
Love is …
En alfabetisk lista över alla låttitlar som inleds med ”Love is”, sammanställd av konstnären Erdem Taşdelen. Listan är tryckt i Glänta 3-4.18 där den löper genom hela numret. Spotifyversionen som presenteras här och som innehåller samma låtar är sammanställd av Meriç Algün.
Drygt 35 timmars försök att definiera kärlek.
Gläntas Podcast
Här kan du lyssna på avsnitt ur podcasten Kulturkvarten, som Glänta gjorde tillsammans med Ord&Bild och Dixikon samt produktionsbolaget Umami. Programmen, som varar i ungefär en kvart, bygger på texter från tidskrifterna och läses av författarna själva.
Glänta #5: Om vad pengar gör med oss
Från Gläntas temanummer om pengar hör du poeten Ida Börjel, tillsammans med Cathrine Hellberg, läsa Börjels text Läkemedelslärans grunder, om det finansiella systemet som har många likheter med psykiatriska diagnoser.
Börjels text finns att läsa i Glänta 3-4.15.
Glänta #4: Avgrisning
”Avgrisning går inte att göra som individ eller minoritet, det kräver den folkrörelse som ska komma. För att avgrisa människan och återföra grisen till grisen själv behöver vi dammsuga inte bara livsmedelshyllorna utan varje del av den tillvaro vi känner. Den slaktade grisens kropp – dess 3 kg skinn, 15,2 kg ben, 54 kg kött, 14,1 kg inälvor, 5,5 kg blod, 5,4 kg fett och 6,5 kg annat såsom hår, klövar och brosk – bär de facto upp stora delar av det vi kallar vår civilisation.” Kulturkvarten Glänta handlar denna gång om den intrasslade relationen mellan människa och gris, och om hur djurhållningen utvecklats hand i hand med kapitalismen. Varje år dödas mer än 2,5 miljoner grisar bara i Sverige, för att användas i produkter vi dagligen konsumerar. Amelie Björck vill att vi avgrisar människan.
Björcks essä, liksom en mängd andra texter om djurkunskap, finns att läsa i Glänta 2.15.
Glänta #3: Vid gränsen
Om livet vid yttre och inre gränser, med texter av kulturteoretikern Gloria Anzaldúa som levde i gränslandet mellan Mexiko och USA.
Glänta #2: Drömmer barn om barnsliga krig?
”Det är krig och vi ska handla.” Så inleder författaren Khashayar Naderehvandi sin berättelse om en dröm han hade för trettio år sedan. Och om de drömmar hans dotter har idag. Vi vet att vi drömmer, men ingen kan säkert säga varför. Någonting är det hjärnan behöver, som gör att den varje natt tar oss med till en annan värld oavsett om vi vill det eller inte. Ett par timmar varje natt är du där, i dina drömmar. Och även om du inte minns någonting av det när du vaknar så kan vem som helst se när du drömmer: på att dina ögon rör sig fram och tillbaka under ögonlocken. REM-sömnen, eller drömsömnen – ett av de fem sömnstadier som kroppen går igenom och som tillsammans bildar en sömncykel – utmärks av att hjärtat börjar slå snabbare och att blodtrycket stiger. Muskelaktiviteten avtar, kroppen blir som paralyserad, och det enda som rör sig är ögonen. Någon slags träning är det som pågår. Men inför vad?
Khashayar Naderehvandis ”Drömmer barn om barnsliga krig?” är publicerad i Glänta 4.13, om tv.
Glänta #1: om asylintervjun
Någonting händer, ditt liv slås sönder. Och det är som det är, när liv går sönder: att också berättelsen om vem du är och vad det är för liv du lever, går itu. Du är med om saker som inte går att sätta in i något meningsfullt sammanhang, saker som du kanske inte ens klarar av att beskriva, saker som inte går att dela. Men så lyckas du ta dig till det andra landet, till landet som du hoppas ska ta emot dig. Landet där du måste berätta om vad du har varit med om, eftersom det är det som ligger till grund för ifall du får stanna eller inte. I dagens upplaga av Kulturkvarten ska vi få följa med in, i det där rummet på Migrationsverket. Rummet där en människas levda liv ska skrivas ner och sammanfattas till berättelsen om en flykt. Fyra personer runt ett litet bord. Handläggaren tittar in i datorn. På andra sidan bordet finns migranten, tolken, tjänstemannen – och hon som nu ska beskriva hur livsberättelsen blir till en asylberättelse: juristen Kristina Hultegård, offentligt biträde i asylärenden i Kulturkvarten.