Böcker | Recensioner

Bortom skuld och botgöring
Jean Améry

”Det är som om boken håller upp en spegel, en uppmaning till oss, samtidens människor, att återigen möta angelägenheten hos dessa så ofta refererade texter, och sätta dem i förbindelse med vår egen tid. 

Inte minst genom att volymen innefattar Amérys förord både till originalutgåvan 1966 och nyutgåvan 1977 – med bara ett decennium emellan sig representerar årtalen två helt olika epoker med avseende på var den kollektiva bearbetningsprocessen av Förintelsen vid respektive tidpunkt befann sig.” Hanna Nordenhök i Expressen.

 

”Med förkrossande redovisningar av genomlevda erfarenheter argumenterar Améry för det moraliskt förkastliga i att framåtblickande söka glömska och försoning med det skedda.” Tommy Sundin i VK, 2021-08-31.

Gudomliga komedier
Ola Sigurdson

”Vi lever i en tid som lägger väldigt stor vikt vid kontroll. Humorn ger oss möjlighet att komma åt skikten i oss själva som inte har med kontroll att göra.” Ola Sigurdson i Fokus (21-11-27). 

 ”Jag fascineras verkligen av kamikazeprojektet att skriva så här långt och grundligt och spår att detta kommer bli ett standardverk att referera till under lång tid framöver.” Jesper Nordström I Opulens.

”Att dessa böcker fyller ett tomrum i forskningen är en recensionsklyscha, men här är det faktiskt sant. Det är ljuvligt och ger mig hopp om humanioras framtid att se ett sådant gediget forskningsarbete ges ut i tre sammanhängande volymer. Och på svenska!” Stina Bäckström i Respons.

I Kyrkans tidning intervjuas Ola Sigurdson av Annika Ahlefelt.

Filosofiska rummet samtalar Ola Sigurdson med Stina Bäckström utifrån temat ”Humor och det mellanmänskliga”.

Nordegren och Epstein i P1 pratar prutthumor och snubblande professorer med Ola Sigurdson.

Humor och allvar när Gudomliga komedier och Ola Sigurdson är med i Kulturnyheterna i SVT.

Ola Sigurdson samtalar med komikern Ina Lundström, känd från succépodden Flashback forever, i podden Inside the box, avsnitt 19: Sinne för humor

Ett samtal om vad som är roligt i alla tider, såsom pruttar, galna professorer och fräckisar. Men också ett samtal om vad en människa är. Ola Sigurdson medverkar i podden Ingen hinner fram, avsnitt 92: När är det roligt?

Nina Solomin om humor i Godmorgon världen.

Ola Sigurdson gästar Eftermiddag i P3 och pratar med Hanna Hellquist och Johannes Cakar om humorns historia, och drar en och annan göteborgsvits. 

 

Litteraturens slut
Sven Anders Johansson

”Men jag har inga problem med att vara oense med en hel del i ’Litteraturens slut’, för det var länge sedan jag hade så roligt med en bok. Att läsa den är som att sitta och gaffla med nån på en fest, även om festen äger rum helt och hållet inne i mitt huvud och mina marginalanteckningar, men i dessa dagar får man verkligen vara glad över de fester man får.”
Therese Bohman i Expressen.

”’Litteraturens slut’ är ett vältänkt och övertygande försvar för litteraturens egenvärde. Boken ger en klar bild av den situation vi befinner oss i nu.”
Mikaela Blomqvist i Göteborgs-Posten.

”Få saker gläder mig mer än när Sven Anders Johansson ges fria tyglar med sin lätt uppviglande prosa i Gläntas serie Hardcore. Efter två titlar som tagit sig an ondska och cynism är det dags för – Litteraturen slut. Pessimistiskt så det förslår? Ja och nej, skulle nog författaren själv svara, illmarigt leende.”
Bernur

”’Litteraturens slut’ är skriven just som en debattbok av det här slaget ska skrivas: genom den går ett tydligt stråk av läslust. Johansson argumenterar med och mot en lång rad tänkare, ofta kvinnliga, som Toril Moi och medieteoretikern Olga Goriunova. Han är undersökande, inte grälande. Sina litterära exempel plockar han lika brett: från debatten om Peter Handke till Emma AdBåges bilderbok Gropen.”
Håkan Lindgren i Aftonbladet.

”Resultatet är en intellektuell position som inte låter sig fogas in i någon av de färdiga mallar vi har framför oss i dag. Att försöka vore att göra sig själv en otjänst – Johansson ställer allvarliga frågor om litteraturens tillstånd, och han gör det med sällsynt skärpa.”
Måns Wadensjö i Svenska Dagbladet.

Ulrika Knutsson och Cecilia Blomberg pratar om Litteraturens slut med Sven Anders Johansson i P1 Kultur (11 minuter in i programmet).

 

Mutant
Elisabeth Hjorth

”Det är fascinerande läsning som antyder en feministisk strategi i att försöka vara – eller acceptera att man är – oförbätterlig.”
Maria Ramnehill i Göteborgs-Posten

”’Vi tar de bilder och bitar vi erbjuds för att navigera mot en framtid. Men i den framtiden ska vi också vilja bli en annan.’
Bli en annan. Den skeva verklighetsuppfattning som bygger helt på föreställningen att man ständigt ska förbättras återkommer i Elisabeth Hjorths rörliga, roliga och vassa brottning med sin samtid och sitt liv.
Kravet på förbättring som livets själva grundvillkor är inte unik för flickors position, men vårt tids skeva idé om utveckling, framsteg – tillväxt om man så vill – också i varje del av det privata livet lever i sin allra mest koncentrerade form i just (synen på) flickor.”
Jenny Aschenbrenner i Svenska Dagbladet

”på ett ställe står det i boken om den skrivande praktiken: ’Att skriva för att undkomma vissa begär och bejaka andra, vända sig bort från vissa blickar och visa sig för andra’. Och så läser jag Mutant, som en prövande rotation i patriarkatets ruin.”
Klara Meijer i Radio Cyklopen, den arbetsfria tiden (57:40 in i programmet).

”Att utöva självsvält hjälper inte heller, vet Hjorth av egen erfarenhet, även om det ibland ses som ett sätt att ta kommando över den egna kroppen: ’Att ta sig bortom sig själv genom att utplåna sig själv låter alldeles för mycket som en patriarkal fantasi.’ Överlag skyr hon inte privata bekännelser. Hon skriver om förälskelser, om sin sons autismdiagnos, om arbetet som skrivlärare, och hon skriver om hur småbarnsföräldrar har sex, och gör ett försök till en rannsakan kring sin egen roll i bemötandet av Jean-Claude Arnault.”
Bernur

LTI. Tredje rikets språk
Victor Klemperer

”För den som någon gång tvivlat på nyttan med humanister är denna bok ett måste.”
Sara Danius i Dagens Nyheter

”en allmängiltig varningsklocka”
Per Holmer i Svenska Dagbladet

LTI utkommer nu för första gången på svenska, försedd med ett informativt och initierat förord och rejäl notapparat. Det är inget mindre än en kulturgärning och Tommy Anderssons översättning är mycket kompetent.”
Magnus Pettersson i Borås Tidning

”Ur romantiken saxade nazisterna begrepp som ’obändighet’, ’kraft’ och ’vildhet’. ’Känsla’, ’storm’, ’dynamik’. ’Hängivenhet’. ’Gränslöshet’. ’Evighet’. ’Spontanitet’. Extatiska begrepp som de trummade in flitigt. Allt var ’ofattbart’ och ’oemotståndligt’. Det hela skruvades upp till ’fanatiskt’. Klemperer spårar nazisternas positiva användning av ordet ’fanatisk’ till Jean-Jacques Rousseau, som hade skrivit att fanatikern har den glöd som förnuftsmänniskan saknar. Hitler skrev i Mein Kampf: ’Från att ha varit passiv världsborgare blev jag fanatisk antisemit’. ’Fanatisk’ blev hos nazisterna ett så utslitet begrepp att Goebbels tog till med ’vild fanatism’.”
Maja Lundgren i Aftonbladet

”Hans analyser av Tredje rikets språk har fortfarande den tyngd, stabilitet och aktualitet som krävs för att de ska stå på egna ben.”
Jimmy Vulovic i Helsingborgs Dagblad

Dagbok från Brasilien
Patricia Lorenzoni

”Lorenzonis bok radar upp exempel som ter sig allt mer hårresande när hon refererar Bolsonaros framfart. Det låter som en ond saga, som man knappt tror är sann. Hon ger också flera personliga inblickar, som ger perspektiv. Hon visar också hur exmpel från fiktionen, Atwoods Tjänarinnans berättelse och Orwells 1984, ger oss åtskilliga varningar. Det är ingen originell tanke i sig, snarare har det blivit en kliché efter Trumps tillträde 2017, men Lorenzoni nyanserar, och visar med sin förtrogenhet i brasiliansk litteratur på ytterligare synvinklar. Så kan hon hitta fler lämpliga mallar som ger oss fördjupad förståelse för hur fascismen fungerar.”
Bernur

”På ett mycket personligt sätt ger Lorenzoni en skrämmande bild av ett Brasilien på väg bort från demokrati.”
Andrea Bodekull i Amnesty press

Negativ dialektik
Theodor W. Adorno

”Wallensteins roll som både översättare och filosof gör översättningarna inkännande både språkligt och sakkunnigt. Jag uppmanar således med eftertryck att böckerna inhandlas och läses tillsammans, där Wallensteins kommentarer fungerar utmärkt som parallelläsning.”
Henrik Jung i Ord&Bild

Sven-Olov Wallenstein och Josefin Wikström i samtal på Göteborgs litteraturhus (från 4 feb 2020).

Sven-Olov Wallenstein och Josefin Wikström i samtal på Goethe-institutet i Stockholm (från 12 dec 2019). Samtalet är på engelska.

Estetisk teori
Theodor W. Adorno

”Wallensteins roll som både översättare och filosof gör översättningarna inkännande både språkligt och sakkunnigt. Jag uppmanar således med eftertryck att böckerna inhandlas och läses tillsammans, där Wallensteins kommentarer fungerar utmärkt som parallelläsning.”
Henrik Jung i Ord&Bild

Sven-Olov Wallenstein och Josefin Wikström i samtal på Göteborgs litteraturhus (från 4 feb 2020).

Sven-Olov Wallenstein och Josefin Wikström i samtal på Goethe-institutet i Stockholm (från 12 dec 2019). Samtalet är på engelska.

Adorno
Sven-Olov Wallenstein

”Wallensteins roll som både översättare och filosof gör översättningarna inkännande både språkligt och sakkunnigt. Jag uppmanar således med eftertryck att böckerna inhandlas och läses tillsammans, där Wallensteins kommentarer fungerar utmärkt som parallelläsning.”
Henrik Jung i Ord&Bild

Sven-Olov Wallenstein och Josefin Wikström i samtal på Göteborgs litteraturhus (från 4 feb 2020).

Sven-Olov Wallenstein och Josefin Wikström i samtal på Goethe-institutet i Stockholm (från 12 dec 2019). Samtalet är på engelska.

Smaken av arkivet
Arlette Farge

”Farge diskuterar inte bara historikerns arbete på ett abstrakt plan. Snarare är det de initierade och nyansrika beskrivningarna av det faktiska arbetet som framstår som bokens viktigaste bidrag. Som Annie Linnéa Mattsson påpekar i sitt korta och kärnfulla förord kan man till Foucault metaforiska 'arkiv' och Derridas abstrakta, teoretiska lägga till Farges högst påtagliga arkiv.”
Charlie Järpvall i Respons

”Med sin titelfras avser Arlette Farge dels smaken för arkivet, den kärlek till arkiven som institution och källmaterial som alls inte är given på förhand, och dels den totala sinnliga upplevelsen av arkivmiljön och dess artefakter. Arkivets liggare, fasciklar, dokumentbuntar och enskilda handlingar är dammiga, visst, det är den vedertagna bilden – men Farges tränade blick och känsliga fingertoppar kan utan svårighet avgöra om den svit handlingar hon beställt fram, sammanhållna av ett snöre som knutits om pappersbunten med den speciella arkivknuten, någonsin varit öppnad tidigare eller om det stela, kalla dammlager som täcker den faktiskt byggts upp sedan mitten av 1700-talet.”
Jonas Ellerström i Svenska Dagbladet

”Essäns relevans sträcker sig bortom sin välförtjänta status som en klassiker inom det arkivteoretiska fält som brukar kallas den arkiviska vändningen. Den kommer även framöver att kunna fungera som en välbehövlig injektion för såväl historiker och andra arkivanvändare som för arkivinstitutioner att reflektera över hur olika aspekter påverkar det Farge kallar för arkivens underverk, ’det förgångnas sammankoppling med samtiden’.”
Karl-Magnus Johansson i Nordisk arkivnyt

Zooësis
Amelie Björck

”Den fråga som Björck ytterst ställer, utan att ge något slutgiltigt svar, är om en sådan förståelse [vad det är att vara något annat än en människa] någonsin är möjlig. Kanske ligger den enda vägen framåt i att acceptera att djurens upplevelse av världen och sin egen existens ligger bortom vår fattningsförmåga – och att det är helt okej. Och inte minst, i erkännandet av att också det vi inte förstår kan, och bör, tillskrivas ett större värde än idag.”
Amanda Svensson i Expressen

”Ivar Lo-Johansson samsas med performancekonstnärer och hyperradikala tänkare som Donna Haraway i ett spänstigt resonemang […] det inger lust att tänka, tvivla, träffa en ko.”
Kristoffer Leandoer i Svenska Dagbladet

”Amelie Björcks essäistiska studie är helt unik. Boken är, i bästa mening, tankepräglande. Och man önskar att fler akademiker ägnade sig åt den här sortens skrivande.”
Magnus Linton recenserar Amelie Björcks ”fenomenalt väldskrivna och analytiskt bråddjupa bok” i Göteborgs-Posten

”en originell och uppslagsrik essä som rör sig lika ledigt i den teoretiska rymden som i exempelfloran av konstnärliga och litterära verk. Från svensk proletär­roman alltså, till Damien Hirsts formalinsvävande kohalvor.”
Dan Jönsson i Aftonbladet

”Titelns begrepp zooësis definierar Björck som ’djurens sätt att betyda i människokulturen’. Det kan te sig som ett udda ämne, men det betyder bara att så få fått denna goda idé tidigare.” Bernur

Lars Hermansson läser Zooësis och reflekterar kring människans relation till lantbruksdjuren i sin OBS-essä i P1

Radera
Lisa Schmidt

”’Radera’ gör alltså en vindlande resa genom (den västerländska) litteraturen och litteraturvetenskapens moden och svängningar. Det kunde ha radats upp flera namn och teman: poetopolitisk aktivism, postkolonialt och antirasistiskt inspirerade raderingar, poststrukturalistiska idéer om författarens död, bokbål …
[…] Och medan jag tråcklar ihop detta patchwork klottrar jag i trots mot Adorno men under futuristen Marinettis applåder dit en stor mängd utropstecken!”
Nina Lekander i Expressen

”… fördelen och effekten med raderingspoesin är att man, förutom att synliggöra att vårt språks förutsättning är återbruk, kan upprätta en dialog med den text som raderats, dess mer eller mindre svunna tider och historiska ideal. Och den dialogen kan ta sig alla möjliga uttryck.
– Man skulle grovt kunna dela upp det så här: vissa vaskar fram och andra attackerar grundtextens innehåll. Det senare ser jag som poetisk aktivism, säger Lisa Schmidt.”
Intervju med Pontus Dahlman i DN

”en studie som är ett nöje att läsa. Inte bara för att den är kunnig och uppslagsrik, engagerad och välkomponerad, på flera plan, utan också för att den realiserats i en snygg och passande trycksak. 'Radera' är en bok som på ett fyndigt sätt kommunicerar med och konfronterar sig själv.”
Jesper Olsson i Svenska Dagbladet

Per Naroskin diskuterar Lisa Schmidts bok i Spanarna i P1

Bernur recencerar boken här

Atlantvärlden
Axel Andersson

”Det är en välskriven, essäistisk och påläst volym, som trots sitt ringa omfång består av sju olika böcker med motsvarande korta kapitel”
Bosse Holmqvist i Respons nr 2 2019

”ett värdefullt bidrag till den på svenska lilla men växande postkoloniala och globalhistoriska litteraturen. Efter Sven Lindqvist och Stefan Jonsson håller Axel Andersson på att bli en av de viktigaste svenska uttolkarna av den koloniala historien och dess efterverkningar. Det är ett område som förtjänar all uppmärksamhet det kan få.”
Jonas Elvander i Arbetaren

”Med det sagt så ges vi här en annorlunda ingång till kolonialiseringen av det som idag kallas Syd- och Nordamerika. En så banal sak som att urbefolkningen samtidigt som skeppen dök upp gjorde sin första bekantskap med Europa har aldrig föresvävat mig.”
Robert Salmela i dagensbok.com

Det cyniska tillståndet
Sven Anders Johansson

Finns att köpa där böcker säljs, bland annat här eller här.

”Johansson har en stil som på samma gång är ödmjuk och rabiat, samtidigt akademisk och tillgänglig, på många sätt unik. Det är så mycket i det han skriver som är pessimistiskt, men vars konsekvens borde vara optimism.”
Martin Ackerfors

”Johanssons bok är ett litet mirakel. Som intellektuell landvinning mycket sällsynt. I stället för att förhålla sig till upptrampade litterära eller akademiska kostigar skapar han en egen form någonstans mellan forskning och automatisk skrift. Tankegodset hämtas ur så vitt skilda källor som Carolas flyktinghjälp, Pasolinis dikter, Tone Schunnessons 'Tripprapporter' och Adornos negativa dialektik.
[…] jag finner själv ny mening i att skriva bokrecensioner: kanske lyckas jag förmedla några läsare till boken, och därmed till en omstart av vårt tänkande kring cynismen, dess motsats och allt pågående intellektuellt arbete.”
Martina Montelius i Expressen

”’Det cyniska tillståndets’ blandning av eftertänksamt allvar och kokett självironi är underbart uppiggande att läsa, men utmynnar sedan i ett upprörande oansvarigt svar på själva frågan.” Per Wirtén i Sydsvenskan

Therese Bohman recenserar boken i Aftonbladet

”Med andra ord: det finns all anledning att ge upp. Det roliga med Johanssons bok är att det är precis det han uppmanar oss att göra.” Bernur

”’Det cyniska tillståndet’ är en sällsynt välkommen bok. Så klok och frisk att den borde delas ut gratis i alla hushåll. Vi kan behöva lära oss ett mer kritiskt, skeptiskt, ja kyniskt förhållningssätt till tillvaron.” "depressive_realism" recenserar boken på Instagram

Lars Hermansson i P1 Kulturs OBS-essä om kynism och Det cyniska tillståndet.

Johannes Klenell är inte helt överens med Det cyniska tillståndet i en krönika i Arbetet.

En gång i veckan drömmer jag att jag är i Iran
Samira Motazedi

”Papperslösa saknar för det mesta röst i offentligheten och blir på så sätt lätt föremål för politiska utspel. När Samira Motazedi gestaltar tillvaron som papperslös är det en bild som är långt ifrån politiska skräckvisioner av ’skuggsamhället’. Vardagen är en kamp, både mot Migrationsverkets kafkaartade hantering och längtan efter det land hon varit tvungen att lämna.” Elise Karlsson tipsar om favoritböcker i Dagens Nyheter.

”Att läsa Samira Motazedi i denna samtid är att rengöra sin hjärna. […] Hennes berättelse är särskilt viktig […] som vittnesmål mot den bild som målas upp i de större medierna, där politiker och tjänstemän kommer undan med ’vi har vissa kvalitetsproblem men vi håller på att se över det’. De kommer undan gång på gång, fastän vi har tillräckligt med vittnesmål för att slå fast att det behövs mer än några små justeringar. Vad som behövs är att synen på människor på flykt revolutioneras, det vill säga: synen på människor behöver revolutioneras. Samira Motazedi hjälper oss med det.” Karin Råghall i Feministiskt perspektiv

”Nu har alla hennes texter blivit en bok, ’En gång i veckan drömmer jag att jag är i Iran’ (Glänta produktion), som lyckas med den svåra konsten att göra om arbetsförmedlingens köer till strålande poesi […] Jag äter upp hennes språk, älskar det, men sörjer hur modiga röster tystas. Motståndsmänniskan och kämpen Samira skriver till slut det sorgligaste av allt: ’Jag har aldrig röstat. Inte ens 2009, med den gröna rörelsen. Men skulle jag ges möjlighet att återvända skulle jag åka omedelbart, lägga min röst på regimen och krama min mamma.’” Elina Pahnke i Sydsvenskan

”Jag har läst, gråtit, skrattat, blivit arg, känt sorg, vanmakt, ja hela mitt känslospektra har hon lyckats aktivera i sin extremt precisa och nakna förmåga att sätta ord på ovissheten.”
Sinziana Ravini i Göteborgs-Posten

”Motazedi skriver lågmält men drabbande och förbehållslöst om vardagliga detaljer, om att glömma kvar parfymen i handväskan när hon ska gå på planet, om att få sextiotvå kronor om dagen att räcka till mat, tvättmedel, hygienartiklar. Om att tvätta och tvätta för att få julaftonen att gå […] Små saker som rymmer avgrunder, som blir bilder för hopp, tvivel, förtvivlan och rädsla.”
Ida Andersen i Opulens

”Samira Motazedi beskriver livet som asylsökande i Sverige. Det är drabbande och upprörande, dels att få ta del av den personliga kampen men också om hur byråkratin, likt ett monster, slukar människan. Läsningen känns som att få öppna dörren till en för mig helt okänd värld.”
Anna Frölander tipsar om boken i P4 Sörmland

Läs också Elin Swedenmarks intervju med Samira Motazedi.

En gång i veckan drömmer jag att jag är i Iran finns också med på flera årsbästalistor för 2017:

”Under flera år har Samira Motazedi bloggat om sin tillvaro som asylsökande i Sverige. Detta lakoniska och gripande arbete sammanställdes nyligen i bokform […] Vardagsliv ställs mot absurd – nej – fientlig migrationspolitik. Stäng av Ekot och läs de här texterna.”
Kristofer Folkhammar i Aftonbladet 2017-12-16

”Motazedis bok som från början var en blogg, utgör ett smärtsamt och välskrivet vittnesmål från en tillvaro under ständig förhandling som jag tycker alla borde läsa.”
Jenny Högström i Sydsvenskan 2017-12-10

”En blogg som blev en bok, skriven från en av vår tids mest centrala platser. Det är en plats i rörelse, präglad av ovisshet, saknad, drömmar och ett envist hopp.”
Marit Kapla i Expressen 2017-12-21

 

Lagen och arkivet
Cornelia Vismann

”Mitt i denna villrådighet känner jag mig för en stund räddad av Cornelia Vismanns avhandling Akten – Medientechnik und Recht, på svenska Lagen och arkivet – akternas mediehistoria. Vismann försöker förstå lagarna och maktens närvaro genom något så konkret och alldagligt att det är nästan osynligt.”
Tormod Otter Johansen i OBS i P1.

”en vindlande och skarpsinnig färd genom den grå litteraturens mediehistoria.” Jesper Olsson i Svenska Dagbladet

”Det är inte svårt att hitta stöd för utgivarens påstående att avhandlingen har uppnått klassikerstatus inom humaniora, inte minst i medieteoretiska och mediehistoriska forskningsfält. Och kanske är det just med utgångspunkt i dessa som Lagen och arkivet kan fungera som en injektion gentemot arkivvetenskapen”. Karl-Magnus Johansson i Nordisk Arkivnyt nr 1 2018, s 55.

Brev, essäer, noveller
Bruno Schulz

”hans poetiska prosa förnyade den polska litteraturen, och hans sällsamma fantasi väcker passioner hos ständigt nya läsare. Den som en gång tittat in i Bruno Schulz Kanelbutikerna, eller checkat in på Sanatoriet Timglaset, är fast för alltid. För första gången kommer nu hans brev och essäer ut på svenska, i översättning av Emi-Simone Zawall. Det är en kulturbragd, och en utmärkt chans för oss att lära känna Bruno Schulz lite bättre.”
Ulrika Knutson i Göteborgs-Posten

”Emi-Simone Zavalls översättningar av denna makalöse prosaist bär spåren av ett kärleksarbete där resultatet glöder. I ett inkännande förord tecknas konturerna av ett gåtfullt lysande konstnärskap.”
Eva Ström i Sydsvenskan

Sydsvenskan har också med boken på sin lista över 2016 års böcker du inte får missa.

”Schulz var en av det polska mellankrigsavantgardets främsta författare, en prosakonstnär av rang som med en djärv, helt unik gestaltskapande förmåga lyckades få de barndomsminnen han bar inom sig och vårdade att träda fram i mytens fulla skepnad.[…] För den som vill skaffa sig en bild av författaren Bruno Schulz som han verkligen var, bortom de litet ensidiga föreställningar som råder om honom, har Glänta givit ut en omfångsrik samling ’Brev, essäer, noveller’ i urval och översättning av Emi-Simone Zawall.”
Steve Sem-Sandberg i Dagens Nyheter

”[Emi-Simone Zawalls] viga översättning kompletteras av ett givande förord och presentationer av Schulz samtida. Breven har, som Zawall skriver, 'hittats ­utströdda över golv, nedtrampade av soldatstövlar, eller gömda på vindar och arkiv'. De flesta av Schulz adressater är okända här, men tack vare Zawalls notiser ger volymen ett levande porträtt av honom som person, hans krets och tiden, som är 30-talets ominösa uppmarsch mot andra världskriget. Schulz är värd en central position i mellankrigstidens fruktbara mylla, tillsammans med namn som Freud, Kafka, Musil, Einstein, Rilke, Werfel, Tucholsky (många var judar).”
Agneta Pleijel i Svenska Dagbladet

SvD tipsar också om boken här

Michel Ekman skriver i Hufvudstadsbladet den 11 december att "Schulz vilda fantasi och språkliga virtuositet bär på många bottnar”.

Tommy Sundin skriver i Västerbottens-kuriren den 23 november om ”den innehållsrika volymen Brev, essäer, noveller som redigerats och tonsäkert översatts av Emi-Simone Zawall”.

”En sådan klocklös författare är Bruno Schulz, tidigare representerad på svenska med två novellsamlingar: Kanelbutikerna och Sanatoriet Timglaset. Nu utkommer på Glänta ett enastående vackert tillägg med boken Brev, essäer, noveller, där Emi-Simone Zawall har översatt och skrivit ett förord. Till det enastående hör förstås de många illustrationerna, som kan få en att undra om litteraturen någonsin ägt en mer begåvad tecknare än Schulz.”
Bernur

”Så blir världen och verkligheten till myt, men myten pulserar av sinnlighet och sensualism. Detta är Schulz magi. […] Denna underbart rika volym hör naturligtvis till fjolårets omistliga böcker.”
Sten Wistrand i Kulturdelen

”Boken är med andra ord en viktig kulturgärning, som kompletterar och återaktualiserar prosaverken som redan finns på svenska, och ger inspirerande ingångar till ett enastående och mycket säreget författarskap – inte minst genom Zawalls lysande förord. Zawall ska också ha en eloge för översättningen. Att översätta Schulz texter kan inte vara någon lätt sak, och den svenska språkdräkten andas en lyhördhet för språkets alla nyanser, skiftningar och toner, hon liksom känner författarskapet.”
Ulrika Nielsen i Ny Tid

Tvivel
Christina Ouzounidis

”Texten återvänder, börjar om och är själv exempel på det den talar om – och precis som på scenen är talakten en händelse. Hur mycket talet är en händelse klargör följande citat om att börja: 'Det är en guldfisk. Den menar och glömmer, för att sedan mena igen. Börjar. Om också som samma utsaga i en ny komposition.' Och så vidare. Tvivel / Replikernas poetik är ett pionjärarbete. Den kan inte vara annat än ensam i sitt slag."
Barbro Westling i Aftonbladet

”Under en tid har jag levt med boken. Läst korta avsnitt om och om igen, antecknat och somnat med den. Retirerat in i andra uppgifter. Vaknat, läst, somnat. Läst."
Malena Forsare i Sydsvenskan

”Avhandlingen är i den meningen ett originalbidrag. Den står först i ledet, den bryter ny mark, som jag uppfattar det, såväl för vad konstnärlig forskning kan innebära som för samtidsteatern. Jag har aldrig tidigare läst en avhandlingstext som så uppenbart och konsekvent sätter sina egna teman och kunskapsfilosofiska utgångspunkter i verket. Jag har för övrigt aldrig läst en liknande avhandling."
Ulf Karl Olov Nilsson i Svenska Dagbladet

Daniel Mårs skriver om Tvivel i Dagens bok.

Den koloniala simskolan
Axel Andersson

”Är det möjligt att öka sin förståelse av kolonialismen genom att studera simningens historia? Efter att ha läst den här boken är mitt svar ett obetingat ja.”
Gunnela Björk i Polulär Historia nr 6/2016.

”… mest är det perspektivskiftet som gör att jag sitter som klistrad vid texten. Elegant och oavbrutet tankeutmanande gör Andersson upp med bilden av väst som den överlägsna läraren, som sprider sin kunskap till den påstått eftersatta världen. .”
Malin Lindroth i Göteborgs-Posten

”… en viktig och oavbrutet förunderlig berättelse om hur intimt sammanflätat det västerländska och det koloniala är och hur sällan vi förstår det.”
Johan Heltne i Sydsvenskan

Vetenskapsradion forum tar med Den koloniala simskolan till stranden när de tipsar om årets sommarläsning.

Läs också Daniel Mårs recension i Dagens bok och Lars-Erik Alkvist i Dalademokraten

Axel Andersson om Den koloniala simskolan i OBS

Elise Karlsson recenserar boken i Aftonbladet

Katarina Schenker om boken på idrottsforum.org

Johan Östling om boken i Svenska Dagbladet

”I en tid när simning handlade om estetik – man kunde ge pris i ’vacker simning’ i de första simtävlingarna kring mitten av 1800- talet – var crawl-sim någonting häpnadsväckande. Detta beskrivs i den tankeväckande boken ’Den koloniala simskolan’ (2016) av historikern Axel Andersson, som där berättar hur crawlandet tog sig till Europa via koloniserade folk.” Ur Henrik Höjers understreckare i Svenska Dagbladet

Kärleksförklaring
Anders Johansson

”intressant och inspirerande läsning för alla som tror sig ha älskat.”
Magnus Öhrn i BTJ 

”Han letar uppriktigt efter en kärlek bortom självupptagen-heten och formulerar faktiskt också – trevande – en egen utopi, en utopi i vilken orden ”jag älskar dig” skulle betyda att ”’jag’, i det att orden uttalas, bejakar och bejakas, att ’jag’ frigörs ur en fångenskap under det som är, där­ibland den rådande individualismen.” Det handlar om ”inget mindre än ett omvärderande av alla värden”, att kunna underordna sig en större, verkande kraft som kanske snarast är en kärlek till själva ­livet.”
Läs Merete Mazzarellas understreckare om boken i Svenska Dagbladet 

”I sin nya bok Kärleksförklaring företar litteraturvetaren och kritikern Anders Johanssons en teoretisk vandring i kärleksdiskursens oländiga terräng, via naiva författare och krassa tänkare som genomskådar naiviteten.”
Lena Andersson skriver om boken i Dagens Nyheter 

Anders Johansson om Kärleksförklaring i Svt.

Självskrivna män
Anders Johansson

”två kloka och läsvärda böcker om såväl kärlek som manlig självförståelse och sårbarhet”, skriver Tiina Rosenberg i Aftonbladet 

Kants kritiska filosofi
Gilles Deleuze

”Det är ett möte på hög nivå mellan två av av den västerländska filosofins giganter.”
Rickard Lindholm i BTJ-häftet nr 18, 2015

Proust och tecknen
Gilles Deleuze

Proust och tecknen framhålls emellanåt som den första moderna Proust-studien. Som sådan utgör den inte bara en fascinerande analys, den är också en av Deleuzes mest charmanta böcker och en utmärkt ingång till hans filosofi.”
Läs Mats Dahllövs understreckare om boken i Svenska Dagbladet 

Förtvivlade läsningar
Elisabeth Hjorth

”Det är befriande läsning [...]. Elisabeth Hjorth visar med sin avhandling att den dekonstruktivistiska läsningen, med sin öppenhet för det sårbara i alla tolkningar, är ett sätt att få litteraturen att sjunga mångstämmigt och starkt och låta läsaren, med Elisabeth Hjorths egna vackra ord, ’träda in i en omöjlig, osäker relation där hon kan lära sig något om det hon aldrig kan förstå’.”
Stefan Eklund i Svenska Dagbladet

”Hjorth argumenterar effektivt mot en förenklande syn på litteraturen som karaktärsdanande eller ’god’, och understryker tvärtom – också i sina textanalyser – litteraturens förmåga att peka åt flera håll samtidigt, att både förena tillvarons omöjlighet samtidigt som en längtan efter en annan verklighet ständigt gör sig påmind.”
Markus Huss i Respons 4/15

Förtvivlade läsningar vilar tungt på tre besvärliga teoretiker: Gayatri Chakravorty Spivak, Emmanuel Levinas och Judith Butler. Men det är ändå de långa teoretiska avsnitten som jag läser med störst glädje. Svåra. Snåriga. Krävande. Javisst. Men roliga. Elisabeth Hjorth har en underbar förmåga att göra dem rörliga, angelägna och igenkännbara.”
Per Wirtén i Sydsvenskan 

”Det var länge sedan jag strök under så mycket och antecknade i marginalerna som i läsningen av Förtvivlade läsningar. Dels på grund av den tankerikedom som här ryms, dels för de frågande och engagerande formuleringar som Hjorth iklätt sitt arbete.”
Calle Flognman i Tidningen Kulturen 

Hör Elisabeth Hjorth prata om förtvivlad läsning i Kritiken på Sveries Radio, och läs en recension av boken i Arbetaren.  

 

 

När Andra skriver
Mara Lee

”Med När Andra skriver visar Mara Lee Gerden inte bara på möjligheter för skrivandet, utan för såväl akademin som för samvaron i allmänhet att – med dessa performativa förskjutningar – göra nytt”
Kunstkritikk listar boken som en av årets mest intressanta kulturhändelser här.

”Kan en doktorsavhandling vara passionerad? I sin doktorsavhandling om skrivandet som motstånd, ansvar och tid går Mara Lee direkt till det som bränner. Avhandlingen vill placera sig i smärtpunkten och gör så med tankar kring den skrivande, litterära praktiken. Här möts feministisk och postkolonial teori ur det skrivande subjektets synvinkel. Mara Lee skär klarsynt och gnistrande genom identitetspolitik och vithetsdebatt. Mitt exemplar är buckligt av alla understrykningar av lysande formuleringar.”
Eva Ström i Sydsvenskan 

”Mara Lee’s bog När andra skriver. Skrivande som motstånd, ansvar och tid er et sjældent eksempel på passioneret videnskab, der bygger en bro mellem kunstnerisk praksis og kundskabsproduktion.”
Alexander Carnera i norska Le Monde diplomatique, april 2015

Om När Andra skriver i Göteborgs-Posten och Fria Tidningar

Den gudomliga historien
Jayne Svenungsson

”Svenungssons bok er svært relevant fordi den gir en grundig idéhistorisk bakgrunn for diskusjonen av hvordan den bibelske arven forvaltes i dagens politisk-filosofiske debatt. […] kildearbeidet er solid og redigeringen glitrende; teksten er velskrevet, mens fotnotene gir god oversikt over feltet og et godt utgangspunkt for videre lesning. Dette gjør den til en svært god innføring i en spennende tematikk, og boken kan varmt anbefales både til studenter, forskere og andre interesserte.”
Stine Holte i Teologisk tidsskrift 3, 2015 

”Det här är en bildningsbok, en kombination av idéhistorisk analys […] och en kritisk granskning av delar av samtida politisk-filosofisk teori. De två aspekterna tar ungefär lika stor plats och befruktar varandra. Svenungssons analys av samtidsteorin är så historiskt informerad som man kan önska.”
Torbjörn Gustafsson Chorell i Respons 3, 2015

”I Sverige har få lika kunnigt beskrivit och problematiserat Guds och religionens återinträde inom de senaste decenniernas filosofi och debatt som teologen Jayne Svenungsson. […] Nu är hon tillbaka med en grundlärd och engagerande studie”
Håkan Möller i SvD 

”Det är intressant, upplysande och spännande läsning av stor relevans i dessa tider av ’religionens återkomst’. Svenungsson [...] framstår mer och mer som en av de mest spännande svenska teologerna.”
BTJ 

”Udviklingen af historiebegrebet og dets apokalyptiske elementer har den svenske teolog og historiker Jayne Svenungsson meget klart fremstillet i en netop udkommet fascinerende bog om synet på historien fra Det Gamle Testamentes profeter frem til nutidens Paulus-inspirerede filosoffer.”
Peter Kemp diskuterar världens undergång, bl a med utgångspunkt i Den gudomliga historien, i Politiken.  

”Svenungsson har skrevet en imponerende, informativ og engageret bog, som uden tvivl udgør den grundigste indføring på et nordisk sprog i en yderst aktuel teologisk-filosofisk problemstilling.”
Mads Peter Karlsen i Dansk Teologisk Tidsskrift

Hör Jayne Svenungsson prata om boken på YLE, och läs om boken i Sändaren.

Strejkkonsten
Ingela Johansson

”Jag vågar påstå att boken Strejkkonsten snart är ett standardverk om den hittills största vilda konflikten på svensk arbetsmarknad.”
Niels Herbert i Fria Tidningar 

”Jag imponeras av hur stor flit och möda som ligger bakom hopsamlandet av alla dessa röster från 1970. [...] Att gräva upp så många bortglömda artiklar, radioprogram, så många bortglömda namn, det är att göra historieskrivningen en tjänst. Kanske också att göra den konstpolitiska uppgiften en tjänst, den stora mängden seminarier och offentliga diskussioner (vittnesmål) kring frågan som skett exempelvis på Konsthall C i Hökarängen tyder på en kommunikativ vilja som känns hoppfull i en postmodernt fragmenterad tid. En erfarenhetsbank, en genväg till arkivet för framtiden. Om en händelse runt människovärdet i några gruvor i Norrbotten för drygt fyrtio år sedan.”
Jan-Olov Nyström i Norrbottens-Kuriren

”Faktum är att Ingela Johansson gör en stor och viktig insats genom att framhålla det dialogiska i den anda som uppstod. För det har länge funnits en mur i historieskrivningen – nämligen att de interna striderna inom bokstavsvänstern har fått alldeles för stor uppmärksamhet, och därmed skymt vad som egentligen hände. [...] Ingela Johanssons bok, och de samtal som uppstått kring den, övertygar mig om att detta nya avsåg hela Sverige. Att gruvstrejken skapade (naturligtvis inte ensam) ett helt nytt samtal om samhället där det inte längre var självklart vems ord som räknades och vem som skulle lyssna på vem.”
John Swedenmark i Arbetet 

Strejkkonsten gör inte anspråk på att berätta den fullständiga historien, snarare poängterar texten gång på gång de röster som inte kommit till tals och som fallit i glömska. Med desto större skärpa framträder detta fragmentarium.”
Kulturmagasinet Rymden 

”resultatet av denna djupdykning är mycket lovvärt, i sina stunder nästan thrillerartat i sin skildring av strejkarbetarnas interna och externa strider.”
Gunnar Erlandson, Västerbottens-Kuriren 

Läs också Joar Tibergs recension i Aftonbladet och Lars-Erik Alkvist i Dala-Demokraten.

Karl Lydén tipsar i Kunstkritikks julkalender.

 

Vad är kött?
Helena Dahlberg

”Dahlbergs försök att återföra Merleau-Ponty till den svenska diskussionen utgör en stor bragd.”
Axel Andersson i Arbetaren 

”Jag njöt mig, hursomhelst, glödande i hela köttet av att se ett så varmt omhändertagande av vad det är vi består av, och då talar jag om människor lika mycket som världen.”
Tidningen kulturen

Helena Dahlberg pratar om boken på YLE.

Deleuze
Fredrika Spindler

”I sin nya monografi Deleuze – tänkande och blivande har filosofen Fredrika Spindler, verksam vid Södertörns högskola, struntat i fenomenet Deleuze och i stället försjunkit i hans texter. Resultatet, bok nummer tre i en serie som tidigare avhandlat Spinoza och Nietzsche, är en noggrann studie som visar stor förtrolighet med sitt ämne.”
Fredrik Österblom i Arbetaren

Språkmaskinen
Ulf Olsson

”kritiklitteratur när den är som bäst – en intervention med tanke och lidelse.”
Mikael van Reis i Göteborgs-Posten

”Det är ingen tjock bok men dess sidor är laddade i en litteraturvetenskaplig och teoretisk anda som kräver läsarens uppmärksamhet.”
Kaj Schueler i Expressen 

Om boken i Aftonbladet.

Konsten att sätta texter i verket
Nils Olsson

”Jag har ofta svårt att se det lustfyllda i läsningen av doktorsavhandlingar. Olssons bok är ett välkommet undantag. Den gör mig nyfiken på riktigt. Den hjäper mig att tänka framåt. Långt bortom begrep som ’roman’ och ’bok’ och ’litteratur’. Läs den!”
Anna Hallberg i Dagens Nyheter  

Nedskrivnings­system 1800 · 1900
Friedrich Kittler

”Att ’Nedskrivningssystem 1800/1900’ nu finns på svenska är en dröm som gått i uppfyllelse; ett hjältedåd av utgivare och inte minst översättaren Tommy Andersson, vars ohyggliga arbete givit enastående resultat.”
Jan Holmberg i Dagens Nyheter

”Nedskrivningssystem är en modern klassiker inom humaniora. Nyligen utkom boken på Glänta Produktion i kongenial svensk översättning av Tommy Andersson. Det är ett välkommet initiativ och en imponerande prestation att göra denna drygt sexhundrasidiga volym tillgänglig på vårt språk.”
Thomas Karlsohn i Göteborgs-Posten

”Kittler är, kan man säga, medieteoretikern par excellence. Med en sylvass noggrannhet och vetenskapsmannens distans, analyserar han – och på sin alldeles egna, svindlande, spännande och otroligt stimulerande stil som till och med kommit att kallas ’Kittlertyska’ – mediernas diskurs”
Carl Magnus Juliusson i Tidningen Kulturen

”I denna digra volym från 1985, som brukar ses som en modern klassiker och ett viktigt incitament till humanioras nya inriktning mot mediehistoria, reflekterar [Kittler] kring medier och makt. [...] Denna originella och djärvt nytänkande bok vänder sig till alla som vill förstå hur medierna definierar vår nutida situation.”
Inger Littberger Caisou-Rouss i BTJ

”Det är [...] en synnerligen intressant läsning och översättningen är mycket väl genomförd.”
Pär Thörn i Sydsvenskan 

Någon annanstans, här inne
Trinh T Minh-ha

”Det händer sällan, ja kanske alltför sällan att man står handfallen inför en bok. Erövrad av såväl språket som dess innebörd. När Glänta produktion nu ger ut den första boken av Trinh T Minh-ha på svenska, en samling essäer skrivna under de senaste tjugo åren, är det exakt en sådan känsla som drabbar mig.”
Elin Grelson Almestad i Helsingborgs Dagblad

”hos Trinh T Minh-ha har reflektionen kring flyktingskapet och gränshändelsen alltid en resonansbotten i den egna levda erfarenheten”
Oscar Hemer i Sydsvenskan 

Om boken i Ny tid.

Relationens filosofi
Édouard Glissant

”Mot idéer om enhet ställer han relationen, mot det lika ställer han det olika, mot kravet på översättbarhet ställer han det ogenomskinliga. Ett av de begrepp som är viktiga hos honom är just ”opacitet”. Den koloniala logikens eurocentrism har omvandlat den andre till ett objekt för kunskap, reducerat och låst fast denne i en kategori. Glissant hävdar istället en relation som respekterar den andres rätt att förbli obegriplig, ogripbar.”
Patricia Lorenzoni i Helsingborgs Dagblad

”När jag nu läser honom vecklar hela denna sällsamma ordvärld ut sig. Den är förankrad i en distinkt tolkning av världen och människan efter kolonialismen. Men den är skriven som poesi. Ibland tvingas man ersätta förståelse med njutning; glida över dyningarna och låta metaforerna skölja genom sinnena. Att översätta honom är rent hjältemod.”
Per Wirtén i Sydsvenskan

”I Christina Kullberg och Johan Sehlbergs otroligt väl utförda översättning möts vi i 'Relationens filosofi' av en komplext spunnen väv av etnologi, filosofi, estetik; och allt sammanstrålar i Glissants total-värld, där allt relaterar till och är en del av varandra.”
Viola Bao i Tidningen Kulturen 

Läs också Cecilia Sjöholms understreckare i SvD

En civilisation utan båtar
Johannes Anyuru

”... en bok som jag läser med blodsmak i munnen, sömnlös och i ett enda svep. [...] Det är en drabbande bok, febrig och rik. Allvarlig och känslig. På en och samma gång dagbok, rapport och meditation som både manar till handling och talar om vårt djupast mänskliga utan ett spår av den poserande ironin som präglat så mycket av tidsandan och medierna på senare tid.”
Malin Lindroth i Göteborgs Tidning  

”Det har blivit en lågmält storartad bok av Johannes Anyurus blogg. Den besvarar indirekt men effektivt det förakt som politisk aktivism möter i dag. […] Johannes Anyuru smyger sig på det där föraktet med vackra, förtvivlade och lyckliga reflektioner och ögonblicksbilder. Han avtäcker den hårda kärnan av makt som säger att vi ska låta bli att samlas, bråka och tänka själva.”
Malin Krutmeijer i Aftonbladet 

”... boken handlar också om en språkets politik. Anyuru närmar sig orden ömsom tvivlande, ömsom med full tilltro. [...] En civilisation utan båtar blir så också en berättelse om de intellektuellas ansvar och om det nödvändiga i att handla och i att skriva.”
Mikaela Blomqvist i Göteborgs-Posten 

”En recension av boken känns otillräcklig, boken borde tryckas i sin helhet som en följetong i den här och andra tidningar.”
Rakel Chukri i Sydsvenskan

”Vår tids viktiga händelser borde också alltid ha med sig poeter. Så tänker jag när jag febrigt läser Johannes Anuyrus dagbok från den Ship to Gaza-resa som aldrig blev av i somras [...] En civilisation utan båtar heter boken och kan varmt rekommenderas alla som kanske söker efter mening i en värld full av dubbla budskap.”
John Swedenmark i LO-tidningen 

”Anyuru är verkligen där med ögonen svidande av tårgasen, och med författarens förmåga att befinna sig på den tunna gränsen mot det verkliga, det sårbara, kanske där vi alla kanske borde befinna oss för att se och förstå hur saker verkligen förhåller sig.”
Ida Andersen i Göteborgs Fria

Läs också om boken på bloggen Vaka över ensamheten och i Klassekampen, recensionen här utlagd på bloggen txt

Den okunnige läraren
Jacques Rancière

”... publiceringen av Jacques Rancières Den okunnige läraren har enorm möjlig sprängkraft på många områden, inte bara den bedrövliga skolpolitikdebatten. Berättelsen om den f d revolutionären Jacotots förbluffande upptäckt år 1818 av att alla kan lära sig allt växer till en oförglömlig lektion om att jämlikheten finns där redan från början, inte som ett hägrande mål i fjärran – bara vi vågar tro på den och därmed på varandra.”
John Swedenmark i LO-tidningen

”Jacques Rancières Den okunnige läraren, om Joseph Jacotots undervisningmetoder och tankar om allas naturliga jämlikhet, är en filosofisk pil att sätta i den svenska skoldebatten.”
Rasmus Landström i Upsala Nya Tidning

”en nutida klassiker som i och med den svenska översättningen förhoppningsvis når en större svensk publik både i lärarrum, hos politiker och på lärarutbildningar.” Pedagogiska magasinet

”Jacques Rancière har med Den okunnige läraren skrivit en tankeväckande skrift väl värd att närma sig för alla som vill utmana sina invanda tankemönster.”
Henric Ahlgren i BTJ

Att tänka i skisser
Marcia Sá Cavalcante Schuback

”Bland flera som på senare år försökt att tänka nytt kring vårt förhållande till bilden utmärker sig denna höst på svenska Marcia Sá Cavalcante Schuback [...] I boken Att tänka i skisser [...] erbjuder hon en rad intressanta reflexioner som inte endast präglas av hennes filosofiska expertkunnande om exempelvis fenomenologin. Hon förmedlar också genomgående ett intresse för de kvaliteter i (vårt möte med) bilder som innebär ett blivande i stället för något statiskt och i den meningen utgör en del av det mänskliga om man så vill.”
Ulf Eriksson i Dixikon

”I förhållandet mellan filosofi och måleri (eller konst allmänt) är det filosofin som framstår som inskränkt, nästan strohetsvansinnig, genom dess vilja att lägga under sig all erfarenhet i tillrättalagda termer. Det finns emellertid drag hos varat som den identitetstänkande filosofin inte förmår att ringa in. Därför är det filosofin som, enligt Sá Cavalcante Schuback, bör lära av konsten, då den med sitt sken och sin fiktion ändå ibland kan uppmåla den erfarenhet som trotsar varje försök att underordnas ett begreppsligt vetande. Det är också – i min mening – de avsnitt som behandlar målare som är mest lysande.”
Claes-Magnus Berson i Tidningen Kulturen

Icke-medborgarskapets urbana geografi
Helena Holgersson

”Dessa utvisningsbara är en ödesfråga inte enbart för Göteborg eller Sverige utan för hela Europa.” 
Svenska Dagbladet

”Helena Holgerssons vetenskapliga skildring av icke-medborgarens situation i Sverige är ovärderlig [...] Holgersson zoomar in och ut med en ödmjukhet som aldrig lämnar de kritiska spörsmålen. Personnära och samtidigt troget helheten. Välskriven som den är blir boken aldrig avledande, irrelevant eller ens det minsta oengagerande någonsin.”
Kulturmagasinet Benshi

”... endast en halvhjärtad människa kan läsa detta utan att bli berörd.”
Tidningen Kulturen

”Avsnittet om hur Göteborgs kommun förhåller sig till omvärld och migration träffar hårt. Det är en studie i norra Europas globaliseringsschizofreni.”
Per Wirtén, Arena  

Läs intervjun med Helena Holgersson i LO-tidningen. Boken är även kommenterad i Arbetaren, Zenit och Tidskriften Arkitektur och recenserad i nättidningen Alba, i Sociologisk forskning, Göteborgs-Posten samt på finska i tidskriften Peruste. 

Anakronismen
Sara Edenheim

”Genom olika teoretiska infallsvinklar visar Edenheim hur vi kan förstå det förflutna och historiska källor genom att skapa distans snarare än närhet, genom att förfrämliga.”
Katarina Leppänen i Finsk tidskrift

”De svar hon ger är lika komplicerade som komplicerande och enligt mitt förmenande ett verkligt teoretiskt originalbidrag i bemärkelsen att de inte bara redovisar föreliggande boklärda argument utan tänker nytt och egensinnigt.”
Ulf Karl Olov Nilsson i Psykologtidningen 

Själens medium
Thomas Götselius

”[A] remarkable doctoral thesis [...]. It is bold and ambitious, raising some of the most fundamental questions in early modern cultural history [...]. The thesis is extremely well written, with an energy and elegance that are rare in studies of this kind [...].”
Terence Cave, St John\'s College, Oxford

”EN ENASTÅENDE BOK. Själens medium är fylld med levande lärdom, sinnrika argument och fascinerande detaljer.”
Thomas Karlsohn, Göteborgs-Posten

Läs även om boken i SvD.

Nietzsche
Fredrika Spindler

”Den mest läsvärda svenska filosofen just nu.”
Arena

”Spindler har ett kort kapitel om politiken som borde tejpas upp ute på stan.”
LO-tidningen

Läs även om boken i Svenska Dagbladet och på Dagens bok och i tidskriften.

Hemliga städer
Göran Dahlberg

”Den verklighet som beskrivs av Dahlberg blir begriplig just därför att den ställs mot den ödmjuka och undrande röst som är resultatet av en enskild människas förundran och fascination.”
Helsingborgs Dagblad

”Från varje dokumentär, FN-rapport och bok inom endera ämnet han påträffat verkar Dahlberg ha vägt varje fragment på atomvåg innan han pusslat in det bland övriga lika understrykningsvärda bitar. Poängrikedomen blir så hög att man bläddrar tillbaka för att repetera det man nyss läste.”
Dagens bok

”Dahlberg har med stor beläsenhet och mycket resande samlat upp mängder av intressanta uppgifter om skymda samhällsbildningar, från förhistorien till idag.”
Tidskriften Arkitektur

Om boken även i Aftonbladet, Nättidningen Alba och på bloggarna Lavaland text, The Last Details och Sveriges Arkitekter i Örebro.

Scoresbysundshistorier
Pia Arke & Stefan Jonsson

Scoresbysundshistorier är konst och textaktivism på en samtidigt teoretiskt avancerad och jordnära nivå. [...] Fragment som fogas samman och omkastar perspektiven, framkallar ett mönster som effektivt förvrider den förvanskande koloniala historieskrivningen. Och det med ett tonfall genomgående präglat av en stillsam kompromisslöshet. Vilket ger mycket vackra texter, i vissa stunder lysande som små solar.”
Hanna Nordenhök i Aftonbladet

Göteborg utforskat
Holgersson m fl (red)

”Bredden på de 37 bidragen är närmast häpnadsväckande. Göteborg utforskat är som en skål med åtta kilo plockgodis i olika färger och storlekar. Där det mesta har en påtagligt salt eller sur kärna.”
Peter Wennö i Göteborgs Tidning

Om göteborgsandan i tidningen Fokus, bland annat utifrån Göteborg utforskat.

Göra ont
Anders Johansson

”Anders Johansson är en av landets mest egensinniga och briljanta litteraturvetare och kritiker. Den essä om ondskan och litteraturen han nu publicerar i förlaget Gläntas Hardcore-serie excellerar i spelöppnande intellektuella genomskärare.”
Per Svensson i Sydsvenskan, 14/4 -10

”I en tid då svensk kulturpolitik tycks gå ut på att stödja ’hälsosam’ kultur behövs böcker av denna sort.”
Elise Karlsson i Aftonbladet

Om boken i Dagens NyheterSvenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning.

Till det omöjligas konst
Carin Franzén

”Här finns en stark intellektuell energi. [...] Dessutom skriver hon bra, medryckande och utan förnumstighet.”
Tommy Olofsson i Svenska Dagbladet

”Mellan teorins problematiseringar och prosans formuleringar rör sig Franzén lika säkert som ledigt när hon vill undersöka litteraturens förmåga att närma sig det omöjliga, outsägbara.” Göteborg-Posten, 25/2 -10 

”[J]ag [kan] inte motstå att stegvis bli alltmer fascinerad av Franzéns essäer. Här finns en stark intellektuell energi. [...] Och framför allt skriver hon befriande klart. Hennes essäer är korta, men intellektuellt och formuleringsmässigt täta.” Svenska Dagbladet, 15/3 -10

”Hennes essäsamling är en mycket intressant och djupgående genomgång av språkets och litteraturens gränser och visar på hur den sanning och realism vi eftersträvar kan vara en chimär men också att det är just det ogripbara som gör litteratur till konst.” Tidningen Kulturen, 25/2 -10

”Det är en fröjd för alla sinnen att läsa. [...] 'Till det omöjligas konst' framstår nämligen, bortsett från att den också är tematiskt oavbrutet angelägen och språkligt mycket elaborerad, som en bok med en stark inre integritet.” Sydsvenskan, 21/4 -10

Personbevis
Valentin Groebner

”Det var längesen jag kände en sådan glädje över ett historiskt verk”
Per Landin i Dagens Nyheter

”Det här är historia när den är som allra bäst; den kastar ljus direkt på vår samtid och får självklara företeelser att framstå som absurda. Storheten i boken ligger därför i perspektivet. [...] Faktum är att den är så bra att jag redan nu skulle vilja utnämna den till en av årets viktigaste.”
Dagens Bok

Om boken i Expressen. Läs också Vendela Fredricsons understreckare om boken i Svenska Dagbladet.

Förvaret
Johannes Anyuru & Aleksander Motturi

Förvaret är en mycket intelligent text och en teatralt och estetiskt avancerad föreställning [...] Jag hoppas att Förvaret kommer att gå som en svetslåga genom Teatersverige.”
Maria Edström i SR Kulturnytt

”Så mycket mer samtidsförankrad blir inte svensk teater just nu. Inte mer drabbande heller.”
Johan Hilton i Expressen

”De debuterande dramatikerna Johannes Anyuru och Alexander Motturi - den ene poet och författare, den andre doktor i filosofi - rör sig fritt och lekande bland flyktingskapets metaforer, ut och in genom språkförbistring, språkfilosofi och missförstånd. Deras text är som ett eget levande väsen, som landar hos än den ene än den andra, plockas upp, granskas, prövas i samtalet.”
Ingegärd Waaranperä i Dagens Nyheter

”Det poetiska språket brukar vanligen inte trivas så bra med den dramatiska scenens krav på handlingsmättat agerande. Förvaret, av Johannes Anyuru och Alexander Motturi, utgör dock ett lysande undantag. Texten formligen vibrerar av ett starkt laddat undertryck.”
Anders Thuresson i Göteborgs Fria Tidning

”Hela föreställningen berikas av att manus är skrivet av en poet och en filosof. Både språket och tanken har en egen huvudroll i pjäsen vilket gör den ovanligt nyansrik och mångbottnad.”
Vibeke Carlander i Smålandsposten

Förvaret synliggör förhållanden som många nog inte riktigt förstått vidden av och tar tydlig politisk ställning.”
Birgitta Johansson i Svenska Dagbladet

”Det är nog inte förrän senare, när jag känner hur kallt och låst det känns i magen och kring hjärtat, också utanför Studion och bortom teatertiden, som jag förstår hur effektivt det har fungerat.”
Marita Adamsson i Bohuslänningen

Vittnet
Michael Azar

”Upplysningen handlar om att delvis i reformationens anda återupprätta det egna förståndet och dess förmåga att vittna sant. Men i kraft av vad kan förnuftet vittna? Azar visar elegant hur idén om det mest sanningsenliga vittnet faller isär i två helt motstridiga föreställningar.”
Hans Ruin i Dagens Nyheter

”Sverige har en lång tradition av att fånga upp och smälta ned impulser från den utländska idédebatten (där de kan få de mest komplexa uttryck) och gjuta om till avklarnad essäistik. Dit sällar sig nu Michael Azar, med en förstklassig liten bok.”
Thomas Sjösvärd i Tidningen kulturen.

Att färdas under dödens tecken
Patricia Lorenzoni

”Vad är det som får det stora flertalet av oss att stillsamt acceptera att papperslösa löneslavar världen över är den enda möjliga vägen till ett framtida globalt välstånd? Hur kan en ekonomisk katastrof där många människor förlorar arbete och hem, och ännu fler redan hungriga drivs än närmare svälten, beskrivas som ett reningsbad? Det finns många bra svar på de frågorna, men det Lorenzoni ger är kanske det mest intressanta.”
Moa Matthis i Dagens Nyheter

”Lorenzonis djuplodande och intressanta studie visar hur västerländsk civilisation genom olika strategier förtiger sitt eget våldsspråk och att Frazer inte förlorat sin aktualitet.”
Ulla Siljeholm i BTJ häfte 08124184

Hegemonin och den socialistiska strategin
Ernesto Laclau & Chantal Mouffe

”A milestone on the long 20th Century road of the dissolution of various aspects of metaphysical thinking”
Spectrezine.org

”För den som inte accepterar att den radikala vänstern ska sjunka ihop som en post-Irak-sufflé och trött behöva välja mellan den nyliberala ordningen och den socialdemokratiska kompromissen, finns nu det kanske tyngsta postmarxistiska verket, från 1985, på svenska. [...] Spänn åt hjärnbältet, för texten är svår, men givande.”
Ordfront

”Boken kan läsas som ett välbehövligt alternativ till den idag så tröga politiska debatten i Sverige, men det kanske viktigaste och mest bestående inslaget är författarnas aldrig sinande vilja att se bakom begrepp och företeelser som anses vara naturliga och självklara. Detta kan tjäna som inspiration för alla som är det minsta kritiskt inställda till hur den offentliga debatten utformas och förs. [...] definitivt en både läsvärd och tänkvärd upplevelse.”
Tobias Davidsson i Fria Tidningen

”Enligt Laclau och Mouffe har socialdemokratin övergett insikten om att politik aldrig kan skapa en 'win-win situation', och därför reducerat politiken till att handla om teknikaliteter. En anklagelseakt som känns väl så aktuell i en tid när påhitt som budgettak framställs som en politisk livsnödvändighet.”
Rebecca Selberg i LO-tidningen

Sorlet från arkiven
Wolfgang Ernst

”Wolfgang Ernst ger raka svar på frågan om vad digitaliseringen gör med arkiven.”
copyriot.se

"en uppslagsrik essä om arkiv idag och igår, arkivet som metafor för allt mänskligt vetande och vilken roll arkivet (det faktiska och metaforiska) kommer att spela i framtiden."
Norrköpings Tidning

Att vara utom sig inom sig
Victoria Fareld

”Här finns en intellektuell stringens och ett djup som visar på stor lärdom och insikt.”
Mikael R Karlsson i Borås Tidning

”Det är ett alldeles ovanligt välskrivet arbete, njutbart och uppiggande att läsa, som kombinerar stor beläsenhet med eget självständigt tänkande […] Som alternativ till en filosofisk hemkomst presenterar Fareld ett eget originellt utkast till en filosofi om vidkännandet. ’Att vara utom sig inom sig’ betyder nämligen att aldrig vara identisk med sig själv, att inte hasta förbi människans utsatthet för att nå fast mark under fötterna utan att ’erkänna’, i betydelsen ’kännas vid’, ’vilja veta av’, ’stå för’, ’utstå’ och därmed att ’ut-sättas’ och ’göras o-gjord’, ’upp-repas’ och ’repas-upp’.”
Bengt Kristensson Uggla i Svenska Dagbladet

”Hennes bok fungerar som en ingång till historien, men historien fungerar också som en spelplan för nuet, ett blad som hela tiden skrivs om. Och trots, eller tack vare, detta oförtröttliga tillbakablickande, har hon alla förutsättningar att bygga fram en politisk filosofi som kan ta oss in i framtiden, som kan se till såväl erkännandets som osynliggörandets mekanismer.”
Sinziana Ravini i Aftonbladet

”Fareld nöjer sig inte med att kunnigt rekapitulera en aktuell debatt. Hon tar också ett filosofiskt steg längre än både Taylor och Honneth och föreslår en politisk filosofi byggd inte på identitetsskapande erkännande, utan på en djupare existentiell utsatthet. Och där hämtar hon inspirationen från Hegel själv. [...] Med en konkret och kreativ läsning erbjuder hon på så vis ett positivt svar på frågan om Hegels bestående aktualitet.”
Hans Ruin i Dagens Nyheter

”... jag kan inte påminna mig om att jag läst något så genomtänkt och så filosofiskt välgrundat av en svensk idéhistoriker på åratal. Det är friskt satsat, djupt tänkt och bitvis en ren njutning att läsa.”
Björn Sandmark på sandmark-kultur.blogspot.com

Nonfiction
Anders Johansson

”Litteraturvitenskapen har bruk for Johansson for å komme seg ut av den akademiske ghetto, men sannelig, verden har også bruk for litteraturvitenskapen, for sjelden har jeg lest så skarpe kommentarer til alt fra karikaturkrise […] til et Amerika post-911”.
Susanne Christensen i Klassekampen

”Essäns löfte om att pröva det oprövade, att tänja gränser och sätta såväl skrivandet som den skrivande på spel förvaltas suveränt av Johansson.”
Magnus Persson i Svenska Dagbladet

”Redan här, på sidan 61, börjar jag hoppas att Anders Johansson ska bli Akademiens ständige sekreterare eller få någon motsvarande bekräftelse. Inte för hans skull, utan för att den sortens briljans behöver fin-sanktion för att få rejält inflytande. […] Vid sidan av de stissiga ämnesvalen, tankekedjornas punktlöshet, det stora skarpsinnet, är det nog aggressionerna, förändringslusten, som gör Nonfiction så äventyrligt bra”.
Malin Ullgren i Expressen

”Sverige har inte många kritiker med Johanssons teoretiska mognad, intellektuella hängivenhet och sant självprövande inriktning. Att läsa honom innebär alltid att träda i förbindelse med ett tänkande, snarare än att exponeras för färdiga idéer.”
Magnus William-Olsson i Aftonbladet

”Det känns ganska fint att få vara med och läsa terrängen, och åtminstone kunna låtsas vara en duktig orienterare.”
Lisa Ahlqvist i Göteborgs-Posten

”ifrågasätter, dissekerar och pulveriserar förutsättningar och förhållningssätt på ett sätt som ofrånkomligen smittar av sig på läsaren.”
Ann Lingebrandt i Helsingborgs Dagblad

”Huruvida Johanssons resonemang är hållbara eller inte kan diskuteras. Själv kan jag dock inte låta bli att känna en viss förtjusning över den vitala intellektuella energi som flödar ur den lustiga boken Nonfiction.”
Bo G Janson i Dalarnas Tidningar

”Sedan händer det något. Antingen är det med texten eller mig. Bitarna faller på plats. Helt plötsligt tycker jag mig förstå vad han är ute efter och dras med i virvlarna.”
Mikael R Karlsson i Borås Tidning

”Detta är essäer när de är som bäst, intellektuella samtal med läsaren där inga färdiga svar lämnas.”
Magnus Öhrn för BTJ

”Den får mig att vilja brista ut i entusiastiska exklamationer: detta är viktigt! detta är bra! Den är fylld av kompromisslöshet och självkritik. Den ställer frågor snarare än ger svar. Och fastän diskussionen ofta snuddar vid världens jävlighet gör boken mig upprymd. Johansson visar hur det vi kallar humaniora faktiskt kan ha en positiv uppgift, kan visa att verkligheten är mera och större än vi tror. Hurra för det!”
Julia Tidigs i Hufvudstadsbladet

City of names
Meira Ahmemulic

”[…] surrar och hamrar av lust. Lust att bygga, lust till fantasin och utopierna, lust till staden och skrivandet. Men det som gör att boken bär är att den också ger plats åt tvivlet. […] Italo Calvino hade gillat City of Names, staden som byggdes av hittegods, gåvor och ord.”
Stefan Jonsson i Dagens Nyheter

City of Names innehåller något som de flesta andra arbeten av den här sorten saknar: en reflektion av sig själv och sin tillkomsthistoria. Det är inte så underligt att det oftast saknas, konstens första kapitel är inte att kritisera sig själv utan att föreslå något. Men det är vackert när den reflektionen finns.”
Lars Mikael Raattamaa i Aftonbladet

"Meira Ahmemulic ger nya perspektiv på graffiti. Och även om man irrar bort sig bland tankegångarna så kan man i alla fall ta till sig det viktigaste, att vi borde fundera mer över det offentliga rummet och vem som ska bestämma hur det ska se ut."
Bodil Juggas i Arbetarbladet

"Boken är ett konstverk i sig men också en infallsrik och skarp analys av staden som idé."
Karin Widegård i Göteborgs-Posten

Försokratikern Sapfo och andra studier i antikt tänkande
Jesper Svenbro

”Det är subtilt och elegant, ett slags filosofisk deckare med poetiska inslag.”
Ronny Ambjörnsson i Dagens Nyheter

”Han är hela tiden genuint intressant att läsa och som poet vet han att göra stenarna levande. […] Svenbro uppmärksammar kort sagt vad som tidigare inte riktigt gick att se och höra.”
Mikael van Reis i Göteborgs-Posten

Etnotism
Aleksander Motturi

”Tystnaden är då inte enbart en protest, en vägran att delta i ett spel med osunda regler, utan ett led i en nyartikulering, en början på ett nytänkande. Motturis bok är fylld av belysande exempel, inte minst ur svenskt kulturliv, och den ger många tankeställare om vårt förhållande till kulturell identitet.”
Tove Österman i Svenska Dagbladet

”Filosofen och konstnärlige ledaren för Clandestinofestivalen Aleksander Motturi, går i sin mycket välskrivna och infallsrika essä Etnotism i närkamp med det skillnadstänkande som han menar överlevt in i dagens mångkulturideal.”
Cecilia Nelson i Göteborgs-Posten

”Den främsta utvärderingen av mångkulturåret är inte den officiella, utan en briljant stridsskrift av filosofen och kulturarbetaren Aleksander Motturi. […] Motturi avslöjar bristen: verktygen man använder för att bryta segregeringen bidrar till att cementera den.”
Stefan Jonsson i Dagens Nyheter

”Etnotism handlar inte om Mångkulturåret eller integrationspolitik. Däremot lyfter den frågor om makt och ideologier. Den vill vidga ramarna när vi är begränsade av färdiga föreställningar. Den vill tänka nytt där hjulspåren är sönderkörda. Det behövs sådana här teoretiska blåslampor för att tända eldar runt den trubbiga, ofta välmenande, samhällspraktiken.”
Ira Mallik i Aftonbladet

”Blatte de Luxe är ingen parodi på sjukdomen, bara ytterligare ett symtom. Vad heter åkomman då? Nu har den äntligen fått ett namn: etnotism. En utförlig diagnos ställs i Aleksander Motturis utmärkta essä med samma namn. Parallellt med en exposé av rasismens och exotismens historia kartlägger han den metafysik som håller sitt grepp om oss.”
Alejandro Leiva Wenger i Arena 4/2007

Postkristen teologi
Mattias Martinson

”Författaren rör sig hemtamt bland tänkare som Gianni Vattimo, Rudolph Binion, René Girard och Slavoj Zizek och det är i mötet mellan Martinsons frågor och dessa tänkare som boken är som allra bäst.”
Jakob Wirén i Svensk teologisk Kvartalstidskrift

”Martinsons programskrift kan läsas som en radikal, orädd och profetisk föregångare för en ny framtida teologi som kan bli en guide för sökare och tvivlare.”
Roland Spjuth i Tro & Liv

”Martinsons bok är välskriven, välinformerad och mycket ärlig. Jag är övertygad om att han inte har någon dold agenda. Han ställer på ett utmärkt sätt de frågor på sin spets som kommer ur den postmoderna/postkristna situationen.”
Gösta Hallonsten i Signum

”Diskussionens kärna är kanske framförallt det faktum att Martinson menar att många som ser sig som icke religiösa personer, inklusive dem som kallar sig religionsvetare, ändå omedvetet är fångna i många hundra års kristet färgat kulturliv. […] Mattias Martinson har kommit med ett spännande bidrag till en viktig diskussion.” Henrik Grimheden i SKT

”Martinson nöjer sig dock inte med de olika teologiska perspektiv som vuxit fram sedan diskussionen om det postkristna tillståndet tog fart. Inspirerad av filosofen och politikern Gianni Vattimo vill han utveckla en vag och gränslös teologi som inte förnekar sitt kristna arv, eller avstår från dess begrepp, men som ändock inte per automatik sluter upp i en förutbestämd kristen position. En sådan teologisk öppenhet är sannerligen välkommen...”
Mårten Björk i Tidningen Kulturen

Döden i Beirut
Michael Azar

”En lyckad legering av postkolonial filosofisk essä, personligt reportage, radikal politisk analys och historieskrivning med blick för symbolernas roll i det reella”.
Johan Wilhelmsson i Norrköpings tidingar

”Azar arbetar på djupet, men också på bredden. Koncentrerat och pedagogiskt, och på njutbar prosa, beskriver han landets politiska historia och ger en detaljerad bild av premisserna för dagens konfliktfyllda kaos i vilket kampen om nationens identitet är själva motorn. […] Om den ordinära nyhetsrapporteringen om Mellanöstern snarast ökar ens förvirring så bidrar Azar på ett imponerande sätt till att göra detta dödliga spel något mera begripligt.”
Kristina Lundblad i Göteborgs-Posten

Döden i Beirut är en fantastisk idé- och historieresa som emellanåt med närmast poetiska beskrivningar skildrar ett land där de döda 'går igen på de levandes ben'. … Det är Azars styrka, att han är demokratisk i sin kritik – ingen etnisk eller religiös grupp slipper ifrån hans känga.… En bok att ha nära när man läser artiklar om nya oroligheter i Libanon.” Rakel Chukri i Sydsvenska dagbladet

”Om Libanons subtila maktbalans, om vad den lett och riskerar att leda till, har idéhistorikern Michael Azar skrivit en utomordentlig bok, som utöver att vara något så ovanligt som en stilistiskt njutbar essä också förklarar varför ett land som utåt sett kan se ut som ett multikulturellt paradis i själva verket är en krutdurk som i ett och samma kartveck koncentrerar hela Mellanösterns konflikter.” Steve-Sem Sandberg i Svenska Dagbladet

”… en tät och kunskapsrik bok, med en djupt personlig botten”
Hans Ruin i Dagens Nyheter

”Att beskriva Beiruts och Libanons dramatiska historia från antik till nutid kräver förstås både kunskap och inlevelse. Det besitter Michael Azar i hög grad. Han är docent i idéhistoria och har samtidigt en libanesisk bakgrund. Han närmar sig ämnet som forskare och samtidigt som medkännare, filosof och författare. […] Därför blir hans långa essä Döden i Beirut ett skolexempel på hur man kan skildra ett komplicerat skede med både distans och närhet och samtidigt inse sina begränsningar. … försök säga emot honom, den som kan och vågar.” Torsten Kälvemark i Aftonbladet

”Hans bok är resonerande analytisk. […] Döden i Beirut är en angelägen bok om en av samtidens till synes mest svårförståeliga konflikter med återkommande fruktansvärda krig och ett gränslöst lidande för utsatta civila.” Sören Sommelius i Helsingborgs dagblad

”Jag läser Döden i Beirut som en berättelse där bilderna från krigets Libanon ges bakgrund och djup. En vädjan att aktivt motverka tidens tillsynes oundvikliga minnesförlust. Azars röst blir en motvikt i en samtid där stora delar av västvärlden försöker utplåna samma minne genom att åberopa civilisationsteorier där den kulturella och religiösa identiteten oavbrutet definieras som källan till motsättningar. […] När Michael Azar utifrån minnet av en bild blottlägger kontinuiteten i den pågående konflikten, visar han hur lögner, övergrepp och tyranni har ett samband. Av det sammelsurium av händelser och aktörer som gjort Libanon till en arena för stormaktspolitik där olika parter kämpar mot varandra, direkt eller genom olika företrädare, lyckas han förmedla konturerna av någon slags greppbar helhet. En förtätad väv av ord som ligger nära konstverkets förmåga till interaktion.” Hanna Larsson i Borås tidning

”Skrämmande aktuell”
Daniel Pedersen i Tidningen Kulturen

Himmelska kroppar
Ola Sigurdson

”Sigurdson skriver kalejdoskopiskt. När man tror att man fått grepp om en frågeställning skar författaren om materialet och nya perspektiv framträder. […] Boken förtjänar att bli en klassiker.”
KG Hammar i Göteborgs-Posten

”Det skall genast sägas att Sigurdson här åstadkommit ett storverk, utomordentligt lärt och eminent tillgängligt även för en icke-kristen läsare som jag själv.”
Anders Olsson i Annex

Himmelska kroppar är en bok fylld av kunskap, där Ola Sigurdson vinnlagt sig om att noga redogöra för de tänkare som han diskuterar.”
Susanne Rappmann i Korsväg

”Och nu har Ola Sigurdson i Göteborg skrivit en remarkabel bok i ämnet, originell, genomtänkt, kunskapsrik, spännande.”
Ingemar Thorin i Hela Jorden

”Här finns mycket stoff att återupptäcka och låta sig inspireras av.”
Christian Nilsson i Kyrkans tidning

Omkopplingar:
Cecilia Grönberg & Jonas (J) Magnusson

”Decenniets viktigaste konstverk. En outsinlig kraftkälla vars energier kommer att genomströmma konst- och litteraturlivet länge”.
Frans Josef Petersson i Aftonbladet

Omkopplingar är till sitt yttre mer av en fetisch än en bok. Den är sin tids inkarnation av föreställningen om Den Omöjliga Boken, ett verk som kräver närmast övermänsklig ansträngning att framställa, och kanske än mer av Den Oändliga Boken – en skrift som inte begränsas av sina pärmar utan står i förbindelse med och leder vidare till andra texter. Omkopplingar är lika mycket biblioteket i Babel som den är en bedövande faktisk dokumentation av socialt arbete i unga stadsdelar, av efterkrigstidens svenska arkitektur och kommunikationsteknologi.”
Jonas Ellerström i Helsingborgs dagblad

”Det mest gräns- och hämningslösa som har publicerats på många år i Sverige.”
Jan Arnald i Göteborgs-Posten

”Jag minns inte när jag sist drogs in i ett bokkonstverk som så radikalt undandrar sig alla bestämningar. Omkopplingar är inte bara den svenska litteraturens just nu modernaste telefonkatalog, den är med stor säkerhet dess allra modernaste bok.”
Thomas Götselius i Dagens Nyheter

Lovtal till intet
Marcia Sá Cavalcante Schuback

”Det är en gåva till svensk humaniora, som låter samtalet åter bli en grundform för förståelsen.”
Anders Olsson i Dagens Nyheter

”Schubacks bok är en viktig bok. Och ovanlig. I åtta essäer med stor tidslig och tematisk räckvidd kring förhållandet hermeneutik och filosofi har hon av den hermeneutiska gärningen skapat ett existentiellt imperativ, och av en svensk bok en internationell angelägenhet”
Anna-Lena Renqvist i Ny Tid

1% love and devotion på Ulleråkers sjukhus
Helena Mattson (red)

”I den här boken finns en hel ocean av grundkunskap på området form av citat ur otaliga dokument, bland annat upplysningar om hur antalet vårdplatser minskat och fortsätter att minska. Här finns också en samling fotografier av den torftighet i miljön som knappt går att beskriva i ord. Samt ett flertal läsvärda essäer…”
Åsa Moberg

”love and devotion sätter konstnärsrollen på spel när de struntar i Konsten för att jobba som barmhärtiga samariter.”
Camilla Hammarström i Aftonbladet

Vad är en neger?
Mikela Lundahl

”Mikela Lundahls läsningar är samvetsgranna, men även provokativa. Hon utmanar den stadfästa bilden av négritude, men hon gör det med en nyanseringsvilja och omsorg om vad som faktiskt står i texterna som övertygar.”
Magnus Eriksson i Svenska Dagbladet

”Det är Mikela Lundahls bedrift att hon så övertygande lyckas visa att negritude var ett offensivt program, inte en tillbakablickande myt.”
Stefan Jonsson i Dagens Nyheter

Offentlig skrift om det hemliga
Maria Johansen

”Det är på många sätt en lärorik sak. Johansen behandlar först synen på hemligheter under tidigare epoker, och vi får smaka på Machiavelli, Hobbes och Hegel för att sedan gå vidare till svensk efterkrigstida övervakningsverksamhet så som den framträder i offentliga utredningar. Färden genom hemlighetens historia är ofta stimulerande, till och med spännande.”
Johan Tralau i Svenska Dagbladet, 19/12 -05

Manifest för filosofin
Alain Badiou

”En utmärkt introduktion till en av samtidens viktigaste filosofer. Manifest för filosofin kommer tveklöst att ge nytt liv åt den diskurs som blivit alltför bekväm med sin egen död. ”
Joan Copjec

”Detta är den första bok sedan Varat och Tiden som vågar ställa frågor om varat som sådant.”
Dominique Jacaud, La philosophie en Europe

Occular Witness
Arijana Kajfes, text och bild

”Texterna och graferna i Occular Witness fungerar likt prisman […] bokens delar strålar.”
Martin Högström i OEI

”Vackert och mångtydigt”
Milou Allerholm i Dagens Nyheter om utställningen på Färgfabriken

Irak: att låna en kittel
Slavoj Žižek

”Men i stället för att stå och gapa beundrande borde det vara er uppgift att ge karln en kritiskt granskande smäll på käften så att han skärper sig.”
Malte Persson i Expressen

”…en befriande kritik av demokratin som ideologi. Han lämnar ett vidgat debattutrymme efter sig.”
Petter Larsson i Aftonbladet

”Denna närmast hysteriska (och väldigt underhållande) blandning tjänar emellertid ett allvarligt syfte.”
Ola Sigurdson i GP

Välkommen till verklighetens öken
Slavoj Žižek

”Men i stället för att stå och gapa beundrande borde det vara er uppgift att ge karln en kritiskt granskande smäll på käften så att han skärper sig.”
Malte Persson i Expressen

”…en befriande kritik av demokratin som ideologi. Han lämnar ett vidgat debattutrymme efter sig.”
Petter Larsson i Aftonbladet

”Denna närmast hysteriska (och väldigt underhållande) blandning tjänar emellertid ett allvarligt syfte.”
Ola Sigurdson i GP

Vecket
Gilles Deleuze

”Oj.”
Malte Persson i Expressen.

”Det är oavbrutet fascinerande genom den dramatiska laddning som genomsyrar texten.”
Pauli Olavi Kuivanen i Norrköpings tidningar.

Den nakna staden
Magnus Haglund (text) & Stefan Schneider (bild)

”Vad som förenar de många uppslagen och samtalen är intresset för det ofärdiga och improviserade, hur en atmosför eller stämning förvandlas, de förutsättningslösa tillstånden av osäkerhet och okontrollerbarhet. Vad är en stad? Vem skapar den?” Pia Bergström i Aftonbladet.

Efter Adorno
Anders Johansson & Mattias Martinson (red)

”Efter Adorno heter volymen, som måste betraktas som mycket välkommen och som fyllande något av ett tomrum. [...] Det är också med en välavvägd dos respektlöshet som flertalet av bidragsgivarna närmar sig sitt objekt. Det rör sig inte om apologetik och enkla hyllningstal.” Magnus Persson i Svenska Dagbladet

”Essäerna håller överlag hög standard. [...] För nybörjaren är det här en bra introduktion med både lättillgängliga och högklassiga texter, och för den som är intresserad av vad 'konst' och 'filosofi' kan vara i vår tid är Adorno den kanske bästa filosofen och Efter Adorno den mest aktuella boken om honom på svenska.” Fredrik Hertzberg i Hufvudstadsbladet

Gudomliga uppenbarelser och demoniska samlag
Edda Manga

”Hon har avhållit sig från att läsa de över 200 år gamla breven och protokollen på det sätt som för en nutida läsare antagligen ligger närmast till hands, det psykoanalytiska. Hon har i stället valt att läsa Cecilia Rodríguez på samma sätt som man läser erkända filosofer som Kant och Hegel.” Eva Bäckstedt i Svenska Dagbladet

Avhandling i litteraturvetenskap
Anders Johansson

”Mycket snack och lite verkstad.”
Johan Lundberg i Svenska Dagbladet

”Ett enastående försök att knäppa världen i pannan lite grand”.
Björn Wiman i Expressen

”Något så djärvt och ovanligt som ett frontalangrepp på genren avhandling i allmänhet och svensk litteraturvetenskap i synnerhet”.
Magnus Persson i Sydsvenska Dagbladet

”Entusiasmen inför både filosofin och litteraturen smittar av sig på läsaren.”
Ulf Eriksson i Göteborgs-Posten

”I så måtto är Avhandling i litteraturvetenskap ett steg mot att göra själva litteraturvetandet möjligt igen, att erfara litteraturen på nytt. Bara det gör den till ett efterlängtat inlägg i en alltför återhållen debatt. Att den utgör en smärre tour de force gör det naturligtvis bara ännu bättre.”
Henrik C. Enbohm i BLM

”Anders Johanssons avhandling erbjuder, med den minutiösa eftertänksamhet genom vilken han demonstrerar varje möjligt spår i sin tanke, inget mindre än ett intellektuellt äventyr.”
Cecilia Sjöholm i Samlaren

”Min nya idol heter Anders Johansson.”
Jenny Morelli i Jenny Morellis Dagliga

”Den kanske intressantaste svenska litteraturvetenskapliga avhandlingen under senare år”.
Ulf Olsson i Invändningar

Imperiet
Michael Hardt & Antonio Negri

Imperiet är på en gång en vindlande idéhistoria från Augustinus över Machiavelli och Spinoza till Marx, och en hisnande alltomfattande förklaring av världen och den politiska kampens villkor – efter kalla kriget och industrikapitalismen.” Mikael Löfgren i Dagens Nyheter

Leviatan från Göteborg
Cecilia Grönberg & Jonas (J) Magnusson

”Det är en underhållande, otäck och gripande text som långsamt äter sig in i ens medvetande för att muntert och insisterande kolonisera dess vrår och skrymslen ... Det är en imponerande och lustfylld väv som förbryllar och lockar, mycket i kraft av sitt försåtligt goda humör. Vad som fascinerat Grönberg och Magnusson är den uppstoppade calen som en radikal artefakt – ett ting som i sin monstuositet motstår varje entydig tolkning.” Camilla Hammarströn i Aftonbladet

”Genom att i bild och ord skarpsynt ta fasta på Malmska valens art och dess egenart skapar Grönberg och Magnusson rum för fruktbara vetenskapliga överklivningar och historiska språng.” Lotta Lotass i Göteborgs-Posten

”Allt kan vara av betydelse. Där Malm dissekerade den fysiska valen med stinkande inälvor och allt, strimlar Grönberg och (J) Magnusson ned Malmska valen som begrepp och fenomen i våra medvetenden. Boken handlar inte på något vis om den blåvalshanne som strandade i Askimsviken strax söder om Göteborg en oktoberdag 1865.” Alexandra Kronqvist i Dagens Nyheter

Ideologins sublima objekt
Slavoj Žižek

”Det måste alltså betraktas som en viktig händelse att denna inflytelserika och internationellt mycket uppmärksammade teoretiker nu finns tillgänglig på vårt språk med ett av sina huvudverk /.../ en befriande hädisk vandring genom filosofins och populärkulturens historia. Förbered dig alltså på ett intellektuellt äventyr!” Magnus Persson i Svenska Dagbladet

Konstens anspråk
Lo Caidahl

”Den goda föresatsen att låta det allmängiltiga framträda genom det personliga, och tvärtom, infrias i denna utmärkta introduktion till konst och konstnärer verksamma i Sverige 1999. Volymen Konstens anspråk fyller därmed ett stort tomrum och är sålunda ett måste för alla som är intresserade av samtida konst och som är nyfikna på hur konstnärer resonerar innan, i och efter den konstnärliga processen.” Mårten Castenfors i Svenska Dagbladet

”En god vägvisare in i den samtida konstens föränderliga labyrint.” Lars O Ericsson i Dagens Nyheter

”En antropolog från en annan tid eller kultur skulle bli ytterst förbryllad.” Peter Cornell i Expressen

Tidskrift | Recensioner

Glänta 1-2.20
En verktygslåda

Glänta 1-2.20

”Slutsatsen i Sven Anders Johanssons essä om dialektik stannar kvar: Man bör aldrig hålla två tankar i huvudet samtidigt, man bör tvärtom alltid försöka sätta ihop dem. För allt hänger ihop. Och på så vis kan vi försöka tänka lite längre, utanför kolumnerna.”
Victoria Greve i Göteborgs-Posten.

Glänta 3-4.18
Kärlek

Glänta 3-4.18

”'Hur gick det till när politik blev en kamp om vem som har rätt att påstå sig agera i kärlekens namn?' Så inleder Sara Ahmed sitt bidrag. […] Essän är central i sammanhanget; utgivningen är en välgärning, låt vara att Ahmed inte är alldeles lätt att förstå ens på svenska. […] Mara Lee är vid jämförelse kristallklar. Hennes ännu längre essä 'Kan rasism lära oss något om kärlek?”' är visserligen också teoritung (endast tjeckiska lusforskare har fler nummer i notapparaten) men genom en både skarp och elegant problematisering lyckas hon leda i bevis att rubrikens fråga dessvärre kan besvaras ja. 'Och vi kan sluta blunda nu.'”
Fredrik Sjöberg i Aftonbladet.

”Inte alltid lätt. Men spännande. Och mellan Ahmeds, Mara Lees och Carin Franzéns något krävande essäer ges andrum i form av poesi, bland annat av Kristofer Folkhammar, och hybriden ”Kalejdoskop: kärlek” – kollektivtext av fem fantasifulla skribenter. En fin novell av Khashayar Naderehvandi, en klargörande utläggning om Aleksandra Kollontaj, kommunistisk sex och solidarisk kärlek av Aaron Schuster – inkluderande en helt ljuvlig analys av Ernst Lubitsch film ”Ninotchka” med Greta Garbo.”
Nina Lekander i Expressen.

”Sara Ahmed analyserar vad det innebär att göra något i kärlekens namn när det är en vit makt-rörelse som formulerar sitt budskap i kärlekstermer: kärlek till nationen och till den vita rasen, snarare än hat mot främlingar. Mara Lee vänder på frågan om vad kärlekens språk kan lära oss om rasism och frågar sig vad rasism kan lära oss om kärlek och vilka ömhetsbetygelser och kärlekshandlingar rasismen är en förutsättning för. Det är en text som med sin provocerande frågeställning visar hur de två, kärlek och rasism, trots att de verkar vara varandras motsatser, har en gemensam historia.”
Victoria Greve i Göteborgs-Posten.

Glänta 2.18
Sanningen

Glänta 2.18

”En upplyst människa kan tycka det vara frustrerande att sanningen inte biter. Vi skulle föredra att sanningen drog ner byxorna på lögnaren och fick hans fans att lomma hem, mumlande generade ursäkter.
Men vi lever inte i upplysta tider.
Nya Glänta (nr 2/18) är årets viktigaste tidskriftsnummer, ty temat är 'Sanningen'.
[…] Jag upprepar: detta är årets viktigaste tidskriftsnummer. Nästa års också.”
Jonas Thente i Dagens Nyheter

”Bara rubriken på Anna-Karin Selbergs högintressanta, inledande artikel torde räcka som motivering: "Om varför en sanning inte kan segra över politiska lögner”.
Kulturnytt i P1 tipsar om vad som är Bäst just nu.

”I en gripande dikt med titeln Ibland glömmer jag att de är döda gestaltar Jenny Tunedal det tålamodsprövande sanningssökande som sker i terapirummet. Ömsinta och desperata rader där det förflutnas skuggor gäckar. Sanningen som ska befria är verkligen inte lättfångad. Och frågan är om det går att nå någon absolut sanning.”
Camilla Hammarström i Aftonbladet

Glänta 1.18
Skillnader likheter

Glänta 1.18

”I senaste Glänta (1/2018) finns en läsvärd artikel av Julia Willén som trillar långt utanför reträtternas samtidsanda, och just därför rakt ner i verkligheten. Med hjälp av en laddad debatt bland sydafrikanska motståndare till apartheid under 1970-talet undersöker hon frågan hur vita bäst förhåller sig till antirasismen. [...] De vita sydafrikaner Willén skriver om försökte besvara utmaningen från Biko med att lämna just dessa känslor av 'vit skuld' och föreställningen att rasismen var en fråga om upplysning och fördom, för att försöka utveckla en 'ansvarsfull vithet'. Men för svensk debatt föreslår hon i stället, och mycket bättre, en 'vit historiemedvetenhet' med mål att upplösa vithetens maktordning. Ingen skuld. Inget äckel. Ingen god vilja. Utan i stället kunskap och politisk systemkritik.” Per Wirtén i Expressen

Glänta 2-3.17
Bidayat

Glänta 2-3.17

”Termen arabiska våren skapade en illusion som i sig bär en del av skulden för utvecklingen”. Ur Naila Saleems intervju med Fawwaz Traboulsi i Sveriges radios Kulturnytt

”Launched in the wake of the 2011 Arab Spring, Bidayat’s strapline – ‘For all seasons of change’ – expresses its undiminished ethos of commitment. As the editors write: ‘More than six years later, in the aftermath of uprisings, revolutions, counter-revolutions, civil wars and reactionary encounters, the endeavour to understand the magnitude and the significance of the historical opportunities that presented themselves continues.’” Eurozine

Glänta 1.17
Klimatångest

Glänta 1.17

”Likt ostoppbara strån i asfaltens springor tränger sig naturen in i humaniora och konst. ’Klimatångest’ är ledordet för Glänta nr 1 2017. Vad är det för slags känsla? Vad kan den leda till? Gästredaktören Julia Nordblad tar läsaren till ’handlings­möjligheternas hav, ett hav där allt kan göras men ingenting händer’.” Björn Billing i Göteborgs-Posten.

Även Ann-Marie Ljungberg skriver om numret i Göteborgs-Posten.

Glänta 3-4.15
Pengar

Glänta 3-4.15

”Någon har påstått att en männi­skas sanna värde är det som återstår när hon har för­lorat alla sina pengar. Nya numret av tidskriften Glänta (3–4/15) behandlar det outslitliga temat Pengar på hävdvunnet sätt, genom att blanda infallsrika essäer med mer konstnärliga, experimentella texter. En värdefull publicering är den grekiske konstnären Stefanos Tsivopoulos arkiv över alternativa valutor. Nutida läsare tänker nog i första hand på digitala bitcoin, men arkivet sträcker sig djupt in i historien och geografin. Artiklar om kinesiska andepengar, som används för att köpa plats i himlen för döda släktingar, melanesisk grisknorrsvaluta, luffarpengar från depressionens USA, angolanska ölpengar och den indiska noll­valutan, ger en fascinerande inblick i subkulturella monetära system. Numret kostar 120 kronor, men är värt mycket mer än så.” Jonas Thente i Dagens Nyheter

Annina Rabe om numret i OBS i P1

Glänta 2.15
Djurkunskap

Glänta 2.15

”Alla bidrag är faktiskt helt lysande och med detta nummer befäster tidningen sin position som en av de vackraste och viktigaste litterära plattformarna i Sverige. För detta är vad en tidskrift kan göra: vidga världen, ifrågasätta sanningar och tänja på gränserna i ett dynamiskt kollage av konst och text, med en kometsvans av fotnoter. Jag bugar mig.”
Andrea Lundgren i Svenska Dagbladet

”Amelie Björck skriver i Glänta om hur kapitalism och djurhållning har utvecklats hand i hand. När vi fick kontroll över djurens fortplantning kunde vi skapa kapital. Idag dödar vi över 2,5 miljoner grisar varje år bara i Sverige i den industriella köttproduktionen.”
Malin Krutmeijer i Obs

Glänta 1.15
Bland annat …

Glänta 1.15

”Förutom Malabou är den uppenbara höjdpunkten i Glänta 1.15 en text av den postkoloniala teoretikern Gayatri Chakravorty Spivak, den är full av nyanser och plötsliga vändningar som kräver uppmärksam läsning. [...] Malabou och Spivak återvänder till frågan hur en subversiv humaniora är möjlig, men också till riskerna med varje sådant motståndsprojekt. Glänta håller alltjämt ett rum öppet för motståndets komplexitet och mångfald.”
David Zimmerman i nättidskriften Floret 

Glänta 3-4.14
Migration III

Glänta 3-4.14

”I december höll ett politiskt snedsteg på att dränera det svenska kulturklimatet. Kulturtidskrifterna räddades, men det var på håret. När jag läser Gläntas gröna dubbelnummer, det som tar fjolårets ambitiösa migrationstema i mål, blir det påtagligt hur viktigt produktionsstödet är.”
Nöjesguiden 

Rakel Chukri skriver om detta nummer och om 2.14 i Sydsvenskan.

”I det sista av Gläntas magnifika temanummer om migration (3-4/2014), finns en läsvärd intervju där Fabrizio Gatti, författare till den omtalade boken Bilal, drar slutsatsen att handlingsförlamningen hotar hela Europatanken. EU måste skapa ett gemensamt mottagnings- och kvotsystem för migranter och asylsökande.”
Per Wirtén i Dagens Arena

Glänta 2.14
Migration II

Glänta 2.14

”Här finns berättelser om att leva i gränsland, om adoption och transkontinentala och intersellära resor. Framförallt samlar tidskriften berättelser som stammar ur migrerande kroppar. De är erfarenheter som är ovärderliga för att förstå hur alla de gränsöverskridande rörelser är en lika stor del av den globaliserade ekonomin som varornas och kapitalets flöden.”
Mats O Svensson i Upsala Nya Tidning 

”Gläntas andra nummer på tema migration (ett tredje väntar) är en intellektuellt tilltalande blandning av vittnesmål, berättelser och teoretiska reflektioner. Men även forskning, som antropologen Cameron M Smiths tankeväckande text om framtida utomjordisk migration.”
Peter Viktorsson i ETC 

Carl Åkerlund skriver om bl a medborgarskap, Mos Maiorum och Gläntas andra migrationsnummer i Västerbottens-Kuriren

Per Wirtén om Hannah Arendt på sin blogg.

Numret diskuteras också i Morgenbladet.

 

Glänta 1.14
Migration I

Glänta 1.14

”Blandningen av prosa, reportage och kortare flyktberättelser från anonyma gömda flyktingar är perfekt, men det är ändå essäerna som ger mest. Eve Geddies klargörande text om EU:s dubbla ansikte tar höstens sjunkande båtar, med hundratals döda syrier, som exempel: utåt sörjde de europeiska ledarna medan överlevarna fängslades och unionen byggde högre murar och skärpte övervakningen.”
Shora Esmailian, Sydsvenskan

”Jag slukar det. Äntligen en skarp, kritisk röst i ett samtal som alltför ofta handlar om begränsningar, volymer, och ekonomi, och som alltför sällan handlar om solidaritet, mänskliga rättigheter och de dagliga dödsfallen vid Europas gränser. [...] Glänta ger mig hopp om ett samtal om migration som är akut och aktuellt, som främst är grundat i erfarenhet, i kroppar, och i behov – inte i nationalism eller sverigedemokratisk retorik.”
Judith Kiros, Dagens Nyheter

”Gläntas senaste nummer är kort sagt ett starkt, seriöst och uppfordrande bidrag till ett samtal som annars ofta kännetecknas av slarv och simpla instrumentaliseringar.”
Fredrik Persson-Lahusen, Aftonbladet 

Glänta 4.13
TV

Glänta 4.13

”... fullkomligt fullspäckat av intressanta, roliga och djupt insatta texter om tv och tv-tittande. Långa och lustfyllda essäer om tv:s roll i det gamla östblocket, om fjärrkontrollens historia och om den syriska serien Bab al-Hara. [...] Tv-kritik när den är som allra bäst.”
Sydsvenskan

”Perspektivet är imponerande brett och kablarna sträcker sig från svensk tv-evangelism till nigerianska och syriska tv-serier och vidare till rumänsk och arabisk television.”
HD

Lyssna också på OBS i P1 om senaste numret av Glänta.

Glänta 2-3.13
Karneval

Glänta 2-3.13

”I senaste numret av tidskriften Glänta skriver Johan Öberg en fascinerande essä med titeln ”Göte Borg & korruptionen”. Numret är tillägnat karnevalen som erfarenhet och som teori. Bachtinöversättaren Öberg går naturligtvis i närkamp med (före detta) karnevalsstaden Göteborg, genom att reflektera över staden ur ett litteraturteoretiskt perspektiv. Spåren är många och slingrande (som ett karnevalståg, då): Göteborgsandan (näringsliv och politik i mer eller mindre ful förening), stadens konkreta karnevalstradition, de senaste årens korruptionsavslöjanden, dess framfusiga subjekt (Göte Borg), med mera, med mera.”
Malin Ullgren i DN, 25/11 -13 

Läs också Lidija Praizovic om senaste Glänta i Aftonbladet: 
”Politik är handling, inte diskussion i all evighet.”

Glänta 1.13
Jubileum

Glänta 1.13

”Tidskriften Glänta är ett fint exempel som nästan alltid går på knock out med ett innehåll som du inte visste att du behövde och en utomordentlig form på behagligt papper.”
Sebastian Johans, Uppsala Nya Tidning 23/5 -13

Glänta 2-3.12
Bland annat …

Glänta 2-3.12

”Det nya numret av Glänta är fullt av små bilder, som envist visar något. Inte på ett mystiskt eller dunkelt sätt utan pregnant, pedagogiskt. De är utan all 'konstnärlighet'. Och mycket riktigt. De är tagna ur en uppslagsbok och representerar uppslagsord som inte förklaras enbart med ord, utan med bilder. De fungerar lustigt bra tillsammans med numrets essäer [...] Ta med sista meningen i Adornos text och klura på den: 'Den estetiska erfarenheten består i... en möjlighet som utlovas av sin omöjlighet. Konst är löftet om lycka som bryts.' Konsten som löftesbrott, alltså. Efter den evigt fåfänga jakten på lycka.” Maria Schottenius i Dagens Nyheter 

Glänta 1.12
Arktis

Glänta 1.12

”De poetiska och politiska texterna speglar varandra väl. Förslagna investerares aktiviteter i Arktis påkallar en bredare diskussion om 'den sista vildmarken'. Glänta erbjuder en effektiv isbrytare.”
Jonas Holmberg i Expressen

”De många välskrivna och vackert inramade essäerna ger inblickar i såväl hoten mot inuiternas traditionella livsstil som Arktiska rådets historia och geopolitiska spel.”
Shora Esmailian i Sydsvenskan

Läs även om numret i Helsinborgs Dagblad, och i Morgenbladet

Glänta 3-4.11
Engagemang

Glänta 3-4.11

”Glänta er kort sagt en vitaminbombe til engasjerte sjeler som ønsker seg en selvrefleksiv stund mellom slagene.”
Susanne Christensen, Klassekampen 

”Engagemang kan ta sig de mest skiftande former och uttryck. Om detta vittnar nya numret av Glänta, en ypperlig samling texter som grunnar och granskar, vänder och vrider, friar och fäller. Vad innebär det egentligen att vara engagerad? [...] Oavsett riktning eller vägval är Glänta en bra ledsagare. Läsning som engagerar utlovas.”
Peter Viktorsson i Kristianstadsbladet 

”Det är paradoxalt att ett nummer med tema engagemang ger känslan av maktlöshet och att just den känslan kan inbegripa en sorts hopp.”
Elin Grelsson Almestad i Helsingborgs Dagblad

Läs Maria Schottenius text om numret i Dagens Nyheter, och lyssna på radioprogrammet Nya Vågen med utgångspunkt i numret. Ioana Cojocarius foton från releasen av numret på Kvibergs marknad i Göteborg hittar du här

Glänta 2.11
Biomakt

Glänta 2.11

”I min inre stringhylla står höstnumret av Glänta under bokstaven O som i 'oundgänglig'. För Johannes Anyurus essä [...], en text som slår upp ett hål i mitt huvud, men också för helheten. Det här är ett ovanligt viktigt tidskriftsnummer, för att det säger att vi måste tänka på rasismen nu och för att det visar hur. Jag vill ge det till alla som arbetar med folkbildning i Sverige – på skolor, kulturredaktioner, studieförbund, bokförlag, departement, daghem. Som en bruksanvisning. En inledning till ett samtal som borde pågå överallt hela tiden.” 
Jenny Tunedal, Aftonbladet 9/12 2011

Om numret på Eurozine.

 

Glänta 1.10
Vapen

Glänta 1.10

”Att läsa Glänta är såklart en fröjd. Den har lyxigt gräddpapper, är tjock som en bok och pendlar mellan essäistik, konst och litteratur på en och samma gång.” Expressen 13/5 2010

Om numret i Arbetarbladet, på bloggen Intensifier och i Sydsvenskan.

Glänta 4.09
Naturen

Glänta 4.09

Om numret i Svenska Dagbladet och Tidningen Kulturen.

”Senaste Glänta (4/09) med tema naturen gör miljöreportern Henrik Andersson ett oemotståndligt ’hemma hos’-reportage med den norska duon [Fuck For Forest], som numera expanderat till ett fullvärdigt skogspipparkollektiv i Berlin.”
Sverker Lenas, Dagens Nyheter 15/1 -10

 

Glänta 2-3.09
Sport

Glänta 2-3.09

Om numret i OBS i P1, 
socratessocrates.seAftonbladetKulturen.

”Det är ett synnerligen vitalt dubbelnummer. […] Sporten är att gasa mycket. Resten är litteratur.”

Daniel Levin, Göteborgs-Posten 14/10 -09

”Det vetenskapliga möter det mer fantasifulla. […] Själv roas jag oerhört av funderingen kring och redogörelsen för fotbollspelares uppfattning av intuitiv fysik, dvs hur de uppfattar utfallet av en nick mot mål efter inlägg.”
Heidi von Wright, Ny Tid 1-2/2010

Glänta 4.08
Estetik & politik

Glänta 4.08

”… en fet smäll i ansiktet på den som betalar sina hundra spänn.”
Situation Stockholm nr 134/2008

”Efter en debattglad höst där kulturkonservativa velat skilja konst och politik åt, gör tidskriften Glänta tvärtom och avslutar 2008 på ett välkommet sätt: genom att samla ett gäng texter som alla undersöker konstens politiska potential – ljusår från den slitna tanken om att allt är politiskt.”
Therese Eriksson, LO-Tidningen 30/1 -09

 

Glänta 3.08
Framtidsencyklopedin

Glänta 3.08

”Jo, jag har tappat alla koncept. Men vunnit nya. […] Namn på tankar som igår verkade omöjliga att tänka. Resultatet är definitionen av fantastiskt: nyskapande, dumsmart och helt roligt. […] Reclaima ordet!”
Viktor Johansson, Aftonbladet 26/11 -08

”… listar det mesta vi kan tänkas behöva veta om kommande tider. Redan några få exempel antyder projektets sinnrika och språkligt kreativa karaktär.”
Peter Viktorsson, Kristianstadsbladet 23/10 -08

”… resultatet är både tänkvärt och roligt, lekfullt och, faktiskt, användbart.”
Marie Pettersson, Helsingborgs Dagblad 26/10 -08

”Snarare hoppar ögonen hit och dit och blir allt gladare.”
Göteborgs-Posten 13/10 -08

”… rolig och underhållande läsning, och den underliggande uppmaningen är att aldrig släppa makten över språket.”
TM Fria Tidningen 4/10 -08

Glänta 1-2.08
Felande länken

Glänta 1-2.08

”Tänk om kulturtidskrifter hade för vana att handla om så mycket som det här. […] Det är ett underbart nummer, tjockt som en bok för en hundralapp – ta med på picknicken!”
Henrik Petersen, Helsingborgs Dagblad 5/5 -08

”Den skarpaste av de ’svåra’ tidskrifterna är både ett måste för den som vill känna sig, och kanske bli, smartare, samt en stadig bjälke i ögat på den höger som så gärna skulle vilja ta över den intellektuella arenan.”
Johan Berggren, Ordfront 6/2008

Glänta 1.07
Människans mått

Glänta 1.07

”Är möjligen civilisationens historia medelmåttornas historia? Har allt väsentligt utspelat sig utanför den här historien? Det är i alla fall den frågan som sprider sig genom det här, oerhört stimulerande, numret av Glänta.”
Jan Arnald, Dagens Nyheter 7/5 -07

”Särdeles intressant är diskussionen om det nakna livet, alltså människan minus de attribut som vanligtvis utgör våra konturer: yrke, medborgarskap, åsikt, eller – med idéhistorikern Maria Johansens ord – människan reducerad till ingenting annat än sig själv och sin fullständigt unika individualitet. […] Tidskriften Glänta visar igen att den har ett fint luktsinne för samtiden.”
Ola Sahlén, Nerikes Allehanda 25/4 -07

Glänta 4.06
Sanning och försoning

Glänta 4.06

”Som alltid har redaksjonen komponert et stramt temanummer, for en stor del bestående av relativt korte tekster, mange oversatte, de fleste nyskrevne. Her er ingen «snakkiser», ingen tekopper, ingen aftensanger, ingen merkelapper overhodet – bare velredigerte, skarpe artikler som perler på en snor. Svenskene er velsignet med en tidsskrifttype som savner sidestykke her hjemme: Glänta har skarp politisk brodd, uten dermed å minne om Vardøger. Dessuten klarer redaksjonen å integrere skjønnlitteratur og billedkunst i stoffmiksen, uten at disse bidragene framstår som innleide gjøglenumre. Det er ingen liten bragd.”

Bendik Wold, Klassekampen 14/10 -06

”I en debatt som alltför ofta tassar fram på minerad mark vrider och vänder Glänta oförväget på perspektiven och tvingar oss att tänka till och tänka om.”
Ann Lingebrandt, Helsningsborgs Dagblad 29/10 -06

”Glänta innehåller också ett strålande reportage av Anders Johansson om Peru i en era av terrorism och korruption, en text av Louise du Toit om frågan som den sydafrikanska sanningskommissionen ”glömde” – nämligen våldtäktsoffren. Detta och mycket mer i ett nummer som, som vanligt, är häpnadsväckande väl sammansatt och mycket värdefullt.”
Jonas Thente, Dagens Nyheter 10/1 -07

Glänta 1-2.06
Kollektiv konst

Glänta 1-2.06

”Ett nytt fett nummer av Glänta. Jippie, tänker vi, för tänka måste man när man läser den tidskriften. Här finns, som vanligt, en synnerligen bra blandning mellan essäer och skönlitteratur.”
Aftonbladet Kultur 21/1 -06

”Att det är det bildade allvaret som är Gläntas starka sida bevisar man alltså också i detta tjocka nummer […] Mer sådant, tack.”
Annika Hagström, Helsingborgs Dagblad 3/6 -06

”Det uteblivna publikfjäsket brukar kännas befriande. Så också denna gång.”
Mikael R Karlsson, Borås Tidning 5/6 -06

”Som vanligt blandas essäer och samtal med poesi och bildkonstnärliga projekt. Som vanligt är det roligt, oroande och utmanande.”
Jesper Olsson, Svenska Dagbladet 6/7 -06

”Kulturtidskrifter som […] Glänta har blivit arenor, inte bara för en diskussion om det politiska i konsten, utan också om det politiska i sig.”
Kristoffer Arvidsson, Göteborgs-Posten 9/8 -06

 

Glänta 1-2.05
Humaniora

Glänta 1-2.05

”Utan kritisk (och kärleksfull) reflektion över oss själva som kulturvarelser blir vi slavar under realpolitik och ekonomisk cynism. I det avseendet blir jag riktigt uppiggad av Glänta.”
Stefan Helgesson, Dagens Nyheter 18/7 -05

Glänta 2.04
Bland annat …

Glänta 2.04

Temat är en lysande utgångspunkt för en tidskrift som förmår rymma såväl psykologi och filosofi som konst och litteratur. Här samsas texter om jungfrufödelse hos möss med cut-uberättelser av UKON – essäer om den politiske filosofen Agamben med antropologiska funderingar kring Buñuels film Landet utan bröd, från 1932. Det är stimulerande läsning som väcker lusten att syntetisera.
Mats Kolmisoppi, Göteborgs-Posten 7/12 -04

Glänta 1.04
Deleuze

Glänta 1.04

”Kort sagt får man väldigt mycket att tänka på för bara hundrafemtio spänn. Kulturgärning etcetera. Och om man inte råkar ha summan tillgänglig, ja, då får man väl, i Deleuzes anda, vara uppfinningsrik, antar jag.” 
Nils-Aage Larsson, Göteborgs-Posten 6/7 -04

”Den som gör sig det omaket skall bli rikt belönad.”
Pia Zandelin, Expressen 15/6 -04

”Ett utmärkt trippelnummer av tidskrifterna Aiolos och Glänta om Gilles Deleuzes tänkande.”
Aftonbladet, 16/6 -04

 

 

 

Glänta 1.03
Återvändanden: Ghana

Glänta 1.03

”Mycket läs- och tänkvärda texter”
Måna N Berger, Nerikes Allehanda 3/7 -03

"Borde vara tvångsläsning för alla som tänker resa i väg och koppla av"
Lena Sohl, Aftonbladet 7/7 -03

”Det är ju inte ofta man får inblick i ett land i tredje världen utan misärturismens hurtfriska ton.”
Mikael Karlsson, Borås tidning 22/7 -03

”Det är modigt, kanske lite dumdristigt.”
Bo Madestrand i Dagens Nyheter 23/7 -03

”Varning för sträckläsning!”
Tor Billgren, Kulturnytt P1 25/6 -03

Glänta 3-4.02
Kartor

Glänta 3-4.02

”Den sedan några år allra bästa tidskriften för mer allmän kulturdiskussion är utan tvivel Glänta. Den är alltid lika oförutsägbar och odlar en ny generation skribenter som lyckosamt kombinerar akademi, stilistik och nyfikenhet.”
Jonas Thente, Dagens Nyheter 23/10 -02

Glänta 4.01
Bland annat …

Glänta 4.01

”I ingenmanslandet mellan det rådande och det påbjudna, det enkelspåriga och det snåriga, befinner sig de tongivande skribenterna i det senaste numret av Glänta.”
Thomas Anderberg, Dagens Nyheter 1/11 -01

Glänta 3.01
Bland annat …

Glänta 3.01

”1999 utsågs tidskriften Glänta till ”Årets kulturtidskrift”, i motiveringen står det bland annat att tidskriften ’vågar ta sig an sådant som kan synas uttjatat’; det tredje numret i år ger syn för sägen.”
Erik Löfvendal, Svenska Dagbladet 31/10 -01

Glänta 1-2.01
Filosofibaren 2

Glänta 1-2.01

”lika förvirrande som förtjusande”
Patrik Svensson, Sydsvenskan 1/3 -01

”läckert och läs- och bläddervänligt”
Gunilla Grahn-Hinnfors, Göteborgs-Posten 31/3 -01

”som väntat för mig komplett obegriplig”
Gunnar Fredriksson, Aftonbladet 3/7 -01

Glänta 4.00
Konst & forskning

Glänta 4.00

”Förmår göra vilket ämne som helst läsvärt”
Niklas Qvarnström, Göteborgs-Posten 13/11 -00

”Var annanstans än i Glänta skulle man få läsa om det?”
Mikael Karlsson, Borås tidning 24/10 -00

Glänta 2-3.00
Det dokumentära

Glänta 2-3.00

”I Glänta gäller det livet”
Ingrid Elam, Dagens Nyheter 4/5 -00

Glänta 1.00
Kritikens former

Glänta 1.00

”Från den första sidan till den sista är detta nummer läsvärt, uppfriskande, utmanande.”
Johan Dahlbäck, Göteborgs-Posten 27/1 -00

Glänta 3.99
Bland annat …

Glänta 3.99

”Glänta pekar ut många av de problem som ’kritiken av en konst som inte vill vara god’ står inför, samtidigt som den petar djupt i ett öppet sår.”
Niklas Darke, -99

”...som med all rätt utsetts till Årets kulturtidskrift.”
Pia Zandelin, Expressen 10/4 -99

Glänta 1-2.99
Konstens anspråk

Glänta 1-2.99

”Det vore fel att säga att Glänta överraskar med ett nytt intressant nummer, snarare infriar den en förväntan jag börjat vänja mig vid.”
Karin Widegård, Göteborgs-Posten 16/2 -99

Glänta 4.98
Om och med …

Glänta 4.98

”Men med glänta i handen har jag svårt att känna någon verklig oro.”
Thomas Götselius, Dagens Nyheter 10/11 -98

Glänta 1-2.98
Gud

Glänta 1-2.98

”Det här är ett nummer att plasta in.”
Petter Larsson, Göteborgs-Posten 15/2 -98

Glänta 1-2.96
I samarbete …

Glänta 1-2.96

”All heder åt glänta”
Claudia Lindén, Expressen 11/1 -96

Glänta 4.95
Litteratur …

Glänta 4.95

”All heder åt glänta”
Claudia Lindén, Expressen 11/1 -96

Glänta 3.95
Feminismer

Glänta 3.95

”Tidskriftens anslag är ömsom akademiskt, ömsom journalistiskt, ibland politiskt, ibland teoretiskt, någon gång litterärt, och alltid genomtänkt. Alla artiklarna är angelägna, få är invändningsfria, och det är så det skall vara.”
Sara Danius, Dagens Nyheter 13/12 -95

Glänta 1-2.95
Identitet

Glänta 1-2.95

”Här finns alltså plats för medialt helt oprövade namn, kanske det enda verkligt fria utrymmet i vår trots allt rätt så ymniga tidskriftsflora. [—] För den som tvivlar på att bredd och djup är kompatibla är glänta en nyttig läxa.”
Jan Arnald, Göteborgs-Posten 8/6 -95

”Den stilrena och vackra tidskriften glänta gör ofta skäl för namnet. […] 138 sidor får man man för ynka femtio kronor.”
Pelle Andersson, Aftonbladet 1995

”Visst är det roligt att ständigt nya tidskrifter startas och särskilt roligt när de håller så hög klass som glänta.”
Erik Östling, Arbetet 20/6 -95

Glänta 1.94
Bland annat …

Glänta 1.94

”Det finns med andra ord fortfarande hopp för universitetet. Det rymmer uppenbarligen en hel del av både egensinnigt, kritiskt tänkande och vilja att popularisera utan att trivialisera. Det är en kombination som bådar gott.”
Ingrid Elam, iDAG 5/3 -94

Glänta 1.93
Det första numret

Glänta 1.93

”Det är en stramt vacker tidskrift som härmed startats: ambitiöst komponerad till både form och innehåll. Här ges stadens studenter ett forum för all den seminariemöda som brukar förvandlas till institutionsmakulatur efter avslutad uppsatsgenomgång. Glänta är ett beundransvärt initiativ och borde kunna finna en läsekrets också utanför universitetet.”
Tomas Forser, Göteborgs-Posten 17/5 -93

”Här vill man ’mötas’ på ett personligt plan, ge utlopp för och föreviga tankar och idéer som annars arkiveras eller går under ’i den eftersträvade vetenskapligheten’. […] Jag frågar mig precis som Adam Mattsson gör i sin text ’Subjektiviteten som vetenskap’: Varför är den subjektiva värderingen i den humanistiska forskningen inte ett krav istället för, som nu, ett gissel?”
Henriette Zorn, Dagen Nyheter 3/7 -93

”En glänta är en plats för oväntade möten, och det är tydligen vad den nya väst-svenska kulturtidskriften glänta vill vara. […] Tidskriftens lika enkla som snillrika grundidé är att vara ett forum för sådana idéer som inte får plats i seminarierummen. […] En salig blandning, alltså, av högst olikartade ämnen. Men rolig att läsa. Och en förträfflig lekstuga för den som vill bli ett spekulerande tvärvetenskapligt snille i nobelklass.”
Lars Lönnroth, Svenska Dagbladet 12/7 -93