Glänta 1.11

Vill du beställa numret? Skicka oss ett mail på: info@glanta.org

Victoria Fareld & Patricia Lorenzoni Inledning

I det klassifikationssystem som finns på våra bibliotek, SAB-systemet, sorteras varje bok utifrån det ämne den behandlar. ”Klassifikationskoden bör fånga in disciplinen, ämnesordet (sökordet) precisera vad boken handlar om”, rekommenderar Kungliga biblioteket. I denna platonska värld förutsätts varje bok svara mot en given disciplin eller ett visst ämnesområde. Att klassificera handlar om att på bästa sätt infoga nyskrivna texter i redan existerande kunskapskategorier.

SAB, som i nästan hundra år har skapat ordning och reda på våra bibliotek, är snart ett minne blott. Inom kort ersätts det med DDC, det amerikanska Dewey-systemet, som är världens mest spridda biblioteksklassifikation. Medan SAB:s bokstavssystem indelar världen i 25 huvudkategorier, nöjer sig DDC:s numeriska system med 10. Till huvudkategorierna kan ett i princip oändligt antal underkategorier fogas.

Grundprincipen är enkel: texter om samma ämne ska samlas på samma ställe. Går man till stadsbiblioteket i Göteborg hittar man Glänta, malplacerad kan tyckas, under klassificeringen ”svensk skönlitteratur” Hc(p) eller 839.78 (DDC). Här samsas den med alltifrån fornsvensk litteratur (Hca) och finlandssvensk skönlitteratur (Hcd) till småbarnsberättelser och sagor (Hcf), och tecknade serier (Hci). På Universitetsbiblioteket ett stenkast därifrån sorteras den under ”allmänt och blandat”, det betecknande B:et. I denna övrigt-kategori (de missanpassades eget tillhåll; på bibliotekariespråk kallad slaskhinken, i ett försök att dölja att den egentligen är varje klassifikationssystems själva förutsättning) samsas Glänta istället med allt som är allmänt: Ba-Bk (från allmänna samlingsverk, via allmän kulturverksamhet, till allmänna sällskap och föreningar), med det som är omstritt: Bl (omstridda fenomen och företeelser), samt med det som hänför sig till massan: Bs-Bv (från masskommunikation, radio och TV till IT).

Klassifikation vilar på systematiska och godtyckliga gränsdragningar, på försök att se mönster i upprepningar och avvikelser. Framförallt är det en praktik där vi kan få syn på oss själva. Hur klassificerar vi familjen idag, socialt, sexuellt och juridiskt? Motsvarar familjen som social företeelse (Ohj) familjen som föremål för juridiken (Oeak)? Hur klassificerar vi våra kroppar och våra begär: Vnd, Dodf, Ohjh, Ueaba, Docb? Vad passar in, vad faller utanför, vad låter sig inordnas, vad spjärnar emot?

Det är inte svårt att hitta exempel på hur klassifikation inte bara vilar på, utan oavbrutet reproducerar vissa föreställningar med mer eller mindre uppenbara hegemoniska anspråk. Av vilka komponenter kan en familj bestå? När exempelvis samkönade par får möjlighet att prövas som adoptivföräldrar blir det samtidigt tydligt att i varje fall antagandet om en sexuell relation är en förutsättning för att vuxna människor som lever tillsammans skall kvalificera sig till kategorin familj; två vänner, oavsett relationens stabilitet, kan inte prövas för adoption. Barn som föds med tvetydiga könstecken underkastas utredning och eventuellt behandling för att kunna klassificeras som antingen pojkar eller flickor, eller så leder det till svåra störningar i ordningen senare i livet, som i fallet med den sydafrikanska löperskan Caster Semenya för några år sedan. Även de till synes mest öppna och omfattande kategorier rymmer sina egna uteslutningar. När människor uppenbarar sig vid Europas gränser utan att ha legalt skydd från någon specifik stat, tycks de tillhöra kategorin ”människa” endast som Uea, som biologiska varelser, inte i relation till Obal, som bärare av rätten att söka asyl.

”Klassifikation” klassificeras enligt SAB-systemet under Abdc om det rör sig om klassifikation på bibliotek, Ddb om det handlar om ”systematiskt ordnande av kunskap i kategorier” och Vla om det rör sig om klassifikation av psykiska störningar. I detta nummer tar vi stora delar av systemet i anspråk. Vi rör oss från A till V, över B, D, och H. Vi uppehåller oss en del vid I, vandrar runt i utmarkerna kring K och M, rör oss in mot O och P för att dröja oss kvar vid U. På sedvanligt sätt blandas och genomkorsar ämnen varandra. Oavsett om detta nummer kommer att finna sin bibliotekshemvist i H eller B, låter det sig inte enkelt inordnas i någon av de kategorier som står oss till buds. Helt i sin ordning med andra ord.