Glänta 3.04

Vill du beställa numret? Skicka oss ett mail på: info@glanta.org

Ulf Karl Olov Nilsson Ordet som lögndetektor

”Säg shibbolet!” Om han då sade ”sibbolet”: därför att han inte kunde uttala ordet rätt, grep de honom och högg ner honom vid vadstället. (Domarboken 12:5)

I
Det förekommer således att människor flyr sina hemländer och kommer till Sverige och ansöker om uppehållstillstånd. Ibland anser man på Migrationsverket att det finns anledning att tro att dessa människor farit med osanning beträffande det land de uppgivit att de flytt ifrån. Verket beställer då en så kallad språkanalys. Metoden är omdiskuterad men det är helt tydligt att språkanalyser väger tungt i bedömningen av asylärenden.

Jag arbetade i fem år som psykolog på en akut psykiatrisk avdelning och hade ett flertal möten med utvisningshotade människor där en språkanalys varit helt avgörande för migrationsverkets beslut om att avslå ansökningar. Jag fick dock under denna period aldrig riktigt klart för mig hur en sådan språkanalys verkligen gick till. Någon gång under våren 2003 omtalades emellertid i TV-programmet Uppdrag Granskning att språkanalyser genomförs av ett privat företag som heter Eqvator och underlaget för bedömningen är en bandinspelad monolog där den asylsökande fått – som det heter – ”tala fritt” i tio minuter. Ibland är det modersmålet som analyseras, men, vad jag förstår, i betydligt större utsträckning ”andraspråket”, vilket nästan alltid är franska eller engelska.

För några år sedan träffade jag på nämnda psykiatriska låsta avdelning en flicka i övre tonåren av afrikanskt ursprung. På avdelningen visste man inte mycket mer om henne än att hon hade fått avslag på sin asylansökan och således var utvisningshotad. Någon månad tidigare hade hon genomgått en språkanalys på sitt andraspråk franska, och man hade gjort bedömningen att hon inte kom från det land som hon hade hävdat. Det föreföll vara ett mysterium hur denna analys hade gått till; hennes huvudsymtom var att hon var helt och hållet stum och inte gjorde någonting annat än att halvliggande i sin säng stirra in i sjukhusväggen. Eller skulle man förstå saken så att hon hade talat en del innan språkanalysen men att hon efteråt blivit mutistisk. Kanske hade hon känt sig så misstänkliggjord och upplevt språkanalysen som en anklagelseakt: ”allt du säger kan vändas emot dig”. Således kvarstod: You have the right to remain silent. Doktorer och sjuksköterskor försökte i en dryg vecka förgäves få henne att säga någonting. Sedan blev det min tur. Jag ledde in henne i ett samtalsrum, satte henne i en stol och började fråga henne saker omväxlande på franska och svenska: Vet du var du är? Säg mig ditt namn! Har du någon familj? Vill du ha lite vatten? Tycker du att det är kallt? Har du kunnat sova i natt? Oj, vad det regnar ute! Om du förstår vad jag säger så nicka!

Eftersom jag inte fick något svar, ja inte någon respons överhuvudtaget, så började jag själv prata och berätta saker, om att jag visste att hon fått avslag på asylansökan, om att hon befann sig på mentalsjukhus, om svensk sommar. Hon tittade inte ens på mig, bara vaggade monotont fram och tillbaka i stolen. Vårt andra samtal började på exakt samma sätt men vid ett tillfälle ställde jag frågan: Est-ce que tu pense que tu est folle? Alltså: Tycker du själv att du är vansinnig? Äntligen tittade hon upp och jag upprepade frågan. Uppenbarligen fanns det någonting i den frågeställningen som träffade henne i maggropen; hon började gråta och kunde så småningom, långsamt och i brottstycken, berätta sin historia som var just så osannolikt våldsam och sorglig som man över huvud taget kan tänka sig: hennes föräldrar hade skjutits inför ögonen på henne, hennes bröder hade försökt fly men antagligen mördats, själv hade hon spärrats in och systematiskt våldtagits och slagits av sina fångvaktare.

Hade jag någon anledning att betvivla denna unga kvinna? Migrationsverket trodde uppenbarligen inte på henne, och enligt språkanalysen kom hon inte från det land hon uppgav utan snarare ett grannland. Några grundläggande frågor det här finns anledning att ställa sig är: Är alla utsagor sanna eller falska? Vilka är ett samtals sanningskriterier?  Måhända komplicerade spörsmål, som man säkert kan besvara på många olika nivåer; vittnespsykologerna skulle svara att det har någonting att göra med detaljerna, med namnen, med det specifika, med de enskildheter som personen uttrycker. I detta verkar man vara överens med språkanalytikerna. Men viktigare är i detta fall själva positionen för lyssnandet. Företaget Eqvators uppgift var att utreda Migrationsverkets misstanke om att denna person inte kom från det land som hon sa att hon kom ifrån. Min uppgift såsom kommunalanställd tjänsteman inom psykiatrin var att försöka utröna varför denna person på ett så påtagligt sätt inte längre kunde ta hand om sig själv, och varför hon tystnat. Tilläggas kan att en gemensam sak för både språkanalytikern och den psykiatriske tjänstemannen sannolikt var ett slags medvetenhet om att de symtom hon presenterade, mutismen och den i det närmaste katatona hållningen, kunde bidra till att försvåra ett eventuellt utvisningsförfarande.

Migrationsverkets analyser genomförs alltså av Eqvator. Företaget lämnar inte ut uppgifter om sina analytikers identitet, deras utlåtanden signeras med kodbeteckningar, och därför går det inte heller att göra en bedömning av deras utbildning och erfarenhet. Kritik som framförts är bland annat att livsavgörande beslut inte får fattas på så godtyckliga och lösa grunder, att metoden inte är beprövad och inte utförs av sakkunniga människor. En annan
viktig fråga är naturligtvis om man kan avgöra en människas ursprung på det här viset. Alltså: är språk en geografisk fråga? I någon mån är det givetvis det, men saken är nog mer komplicerad än så. Betänk till exempel elementära aspekter såsom klasstillhörighet, utbildningsnivå och själva familjens betydelse för uttal och ordförråd.

Enligt en artikel av Jan Helin i Aftonbladet sägs Eqvator årligen utföra 10 000 analyser, men inte bara åt svenska invandrarverket; invandrarmyndigheterna i Danmark, Holland, Tyskland, Schweiz, Norge och Finland köper också tjänster av Eqvator. Sveriges ledande expert på afrikanska språk, professor emeritus Tore Janson, som för övrigt citeras i nästan samtliga kritiska artiklar jag funnit om språkanalys, avfärdar på Dokument inifråns hemsida metoden enligt följande: ”De här språkanalyserna är helt ovetenskapliga och utförs av människor utan utbildning i språkvetenskap. Det går inte att avgöra någons nationalitet på det här viset. Metoden borde inte användas.”

I den språkanalys av flyktingen Ibrahim Jallos som man kan ta del av på Uppdrag Gransknings hemsida tolkas den asylsökandes glömska, vaga uttryck, felaktiga uppgifter som tecken på att den sökande undanhåller sanningen. Här skulle en inledande fråga till Eqvator kunna vara: i vilken utsträckning tar språkanalysen hänsyn till att själva kardinalsymtomen för en människa som utsatts för våld eller hot om våld – och som således kan ha en anledning att ha fått diaghosen PTSD, Post Traumatic Stress Disorder, för att hålla sig inom en strikt psykiatrisk begreppsram – är koncentrations- och sömnsvårigheter, trötthet, ångest och rädsla, symtom vars språkliga effekter är just glömska och ett vagt, förvirrat sätt att tala? Och nästa fråga skulle kunna vara: Vad kan det innebära för en förföljd och torterad flyktings språk att befinna sig i en situation som torde vara mycket lik ett förhör? Gunnel Mårtenson som tidigare arbetade för Eqvator men nu blivit chef för konkurrenten Språkanalys AB försvarar emellertid metoderna och hävdar i samma intervju i Aftonbladet att ”testerna är mycket tillförlitliga. Vi har fall där personerna blivit avvisade och faktiskt mottagna i det land där språkanalysen visar att de kommer ifrån”. Hon menar vidare att cirka åttio språkanalytiker arbetar på Eqvator och att mycket få av dem har någon som helst språk utbildning. Mårtenson säger: ”De kommer från det område de ska analysera, och så testar vi så att de är personer med språkkänsla. Analys av afrikaners sätt att prata engelska eller franska är relevant just i Afrika eftersom det där många gånger används i vardagen.”

I nättidskriften Artikel nr 14 kan man emellertid läsa: ”En utvärdering som gjordes i Sverige 1998 visade att av 50 personer som awisades till stor del med ledning av språktesterna, hamnade nio personer i fel land.” Och tidskriften Legal affairs referade i december förra året till en australiensk rapport där språkanalyserna (gjorda av Eqvator och Språkanalys AB) i 48 av 58 fall kom fram till att den sökande inte kommit från det land de hävdade. Men när dessa 48 sökande sedan överklagade fick ändå 35 av dem uppehållstillstånd. Många av domarna hade uttryckt tveksamheter beträffande dessa tests tillförlitlighet. Som en domare uttryckte det: ”Det finns ingenting som visar vilka kvalifikationer eller vilken erfarenhet personen har som utfört den lingvistiska analysen.” Legal affairs menar dock att denna tveksamhet vad gäller testens tillförlitlighet knappas förminskat deras popularitet. De flesta länder i Europa har följt Sverige, som var först med att utveckla testet 1993. Nya Zeeland och England förklarade nyligen att de ska börja språkanalysera asylsökande. USA är ett av få länder med omfattande immigration som ännu inte använder sig av testet trots att Eqvator nyligen försökte sälja metoden till US Bureau of Citizenship.

När jag uppsöker Eqvators hemsida lyder huvudrubriken ”Eqvator – om du har något viktigt att säga”. Under underrubriken ”språkanalys” kan man läsa: ”Många människor som tvingats fly från sina hemländer har inte handlingar som styrker deras ursprung. Sådana fall kan vara svåra för en immigrationsmyndighet att utreda och ger långa handläggningstider. Idag finns emellertid en metod som kan vara ett verktyg av flera i en asylutredning – språkanalys. Eqvator har längst erfarenhet i världen av språkanalys och har utvecklat tjänsten till det den är idag. Vi arbetar med erfarna analytiker/ dialektologer och har våra kunder bland världens immigrations-myndigheter. Dessutom har vi sedan länge samarbete och erfarenhetsutbyte med en del av dem.” Sedan följer en slogan: ”I ett samhälle som utvecklas, utvecklas också språket.”

Klickar man vidare på hemsidan kan man läsa om Eqvator som ett starkt expanderande företag med stort behov av både nya översättare och språkanalytiker. Man ombeds till och med att skicka in en intresseanmälan. Sidan med intresseanmälan avslutas med visdomsorden: ”Att översätta innebär inte bara att översätta ordets lexikala betydelse utan också att ta hänsyn till dess kontext. Tänk bara på vad ordet böna kan betyda; kaffeböna, grönsak, flicka eller verbet be.” Vid en preliminär språkanalys av denna djupsinnighet noterar jag att man skrivit semikolon där det ska vara ett kolon. Lite petigt kanske, men nu är det ju så att ett språkligt misstag aldrig är utan konsekvenser och enligt Eqvators egen logik innebär en felaktighet en geografisk förskjutning. Ett semikolon istället för kolon torde innebära att Eqvators huvudkontor knappast ligger på Stureplan 4a i Stockholm som man uppger på hemsidan utan – låt oss säga – i Södertäljetrakten.

Läser man vidare på hemsidan får man anledning att känna sig alltmer betänksam: ”Översättningsuppdragen utförs i våra säkerhetsanpassade lokaler. Vi kallar ’Fort Knox’. Det är en larmad kontorslokal med kamera-övervakad entre och in- och utpasseringskontroll. Våra översättare och språkkonsulter arbetar med eget nätverk i en separat larmad lokal. För pågående arbeten använder vi larmade säkerhetsskåp och överskottshandlingar destrueras.” Jag tror vi lämnar Eqvator här, men det är uppenbart att någon menar sig ha anledning att vara mycket rädd.

Jag har som grundmaterial för följande dikt använt mig av språkanalysen av Ibrahim Jallos, en flykting från kriget i Sierra Leone, som svenska myndigheter emellertid hävdar inte talar sanning, utan vill skicka till ett helt annat land: Guinea. De engelska raderna i dikten är direkta citat från denna språkanalys. Den uppmärksamme läsaren kan också notera enskilda rader från Paul Celans dikter, Jacques Derridas essä Schibbolet, Wittgensteins Anmärkningar om färger, en passage i Domarboken samt ett genomgående eko från Michael Palmers diktsamling Sun från 1988.

II
Säg att ett ord inte betyder någonting.

Säg att det kan betyda någonting att säga ett enda ord.

Säg ett ord. ”Africa”. En Sierra Leonier säger inte: ”Africa”.

Han säger inte: ”I don't know about how you call love in Africa”.

En Sierra Leonier säger: ”I have never been with a woman”. För man gör skillnad mellan ”being in love” och ”been with a woman”.

En Sierra Leonier säger ”explain” och inte ”esplain”.

Säg: ”I have 27 years now”. Säg inte: ”I am 27 years old”.

Under monologen om sin far, säger han: ”One time he was in Sierra Leone” men ändrar sig till: ”He was out Sierra Leone”.

Han somnade när han borde ha vaknat. Han visste inte om ordet ”backe” lutade uppför eller nedför.

Satsen är en bild av den verklighet den beskriver. Ett ord kan ha formen aven säng, en korg med tårar eller ett X.

Hur stavas X?

X stavas X. X stavas ”explain”.

I drömmen är huset av lera och ordet en lögndetektor. Hån talar om djungeln men skulle ha sagt skogen. Han säger att han heter Ibrahim men hur skulle han kunna heta det. Han säger att han bor i Freetown men hur skulle han kunna bo där. Han vill ju bo här. Han är inte fri. I drömmen som utspelar sig på modersmålet håller han upp ett papper i luften där han ritat ett moln. Han håller upp ett papper i luften där han skrivit ordet X. Han uttrycker sig vagt och neutralt. Han säger: ”They were attacking”. Han borde ha sagt: ”The rebels were attacking”.

Gileaditerna spärrade vadställena över Jordan för efraimiterna, och när någon av de flyende efraimiterna ville gå över floden frågade gileaditerna: ”Är du efraimit?” Om han svarade nej sade de: ”Säg schibbolet!” Vid detta tillfälle stupade 42000 efraimiter.

Säg detta. Säg en bokstav. Jag föddes på en ö bland de döda. Jag lärde mig språket på denna ö.

Säg det. Jag föddes på en ö.

Kom ihåg att det viktigaste ord att uttala rätt alltid är ”happiness”.

Kom ihåg: ”die helle / Hungerkerze im Mund”.

Säg det. X, Y, Z, Å, Ä, Ö. Där föddes jag.

Vad är X? X är Schibboleth och dikten är en enskilds språk som tagit gestalt.  Ordet ”happiness” finns. Det är en medbrottsling. Kom han från Guinea eller  Sierra Leone? Han sa: ”If I was bad people myself, I going to join the people.”

Vad är Y? Y är kriterierna som beaktas vid språk- och textanalys av detta slag: lokala eller regionala språkdrag på fonologisk, morfologisk och lexikal nivå (dvs som avser ljudbildning, ordbildning satsfogningslära samt ordförråd).

Vad är Z? Z säger att han är en lycklig människa. Är han en lycklig människa? Ja, han är lycklig för att han ser lycklig ut. Han kommer från Sierra Leone för att han säger att han kommer från Sierra Leone.

Vad är Å? Å säger: ”Unlesbarkeit dieser / Welt. Alles doppelt.” Kan jag få låna din penna? Vad heter penna på ditt språk? Kan jag få låna din gaffel? Använder man tandkräm hemma hos dig? Visa mig din tunga.

Vad är Ä? Ä säger: Antingen regnar det eller så regnar det inte. Antingen har du en röd tandborste eller en tandborste som inte är röd. Röd utesluter andra färger. Ä säger: ”Några är döda och några saknas och stammen ska visa dig sin tunga. Den har bara en.”

Vad är Ö? Ö är mannen som var eller inte var från Sierra Leone. Han sa: ”They are coming small, small, and they are enter. About two year to go, we have been in the school and when they start getting power good, good on the border.”

I drömmen var musiken en fot och ett ben. Han specificerade inte vilket skollov det handlar om: jullov, påsklov eller sommarlov. Det både regnade och regnade inte. Han ställde sig på tå och höll upp ett papper. Han sa: ”But after 4 year when things just started in the border, the people just running up and down”. Han var lycklig men han var aldrig lycklig. Han sa: "One night they were just hitting the town and enter".

Han visade ett papper där han ritat en sten men det var inte någon sten. Han visade ett papper där han ritat ”det osägbara”. ”Hur underbart är inte det osägbara. Du behöver bara säga det och det berättar en historia.”

Det var både varmt och kallt ute. Det regnade och regnade inte. Det var underbart. Det slutade att regna.