”Men vad som är poängen i hennes text är att kriget fått något att hända. Olena Myhasjko avskyr kultur som verklighetsflykt, men medan bomberna hördes i fjärran väcktes också en impuls att drömma, grubbla och skriva för första gången på länge. Att betrakta en fläck på väggen som vore den ett moln. Det går inte att överskatta hur mycket det betyder, skriver hon: Konst blev det enda som gick att njuta av på djupet.”
Anna Lundvik i Sydsvenskan.
”I en essä betitlad 'Fåfänga ord och triviala handlingar' översatt av Helena Hansson skriver Myhasjko både sårbart, prövande, rakt och brutalt om konsten och kriget.”
Jenny Högström i GP.
