Lars O Ericsson I den frusna passionens heta skugga – essäer om 80- och 90-talets konst
Carlssons 2001.
Genre Klippbok med artiklar, essäer och katalogtexter från det postmoderna genombrottet 1986 till 1997. Det är korta texter som speglat och (vilket han inte underlåter att låta oss förstå) påverkat utvecklingen under denna period. Texterna är effektivare ju kortare och mer förtätade de är, i de längre essäerna gör upprepningarna och bristen på såväl det strukturerade som på det essäistiskt pratiga att det inte blir lika verkningsfullt.
Strategi Lars O Ericsson var, och är fortfarande, besviken på den svenska (modernistiska) konstdiskussionen och dess vokabulär. Han ställer nya och upprepar gamla frågor, och avfärdar de svar som tidigare formulerats i termer av äkthet, närvaro, originalitet, ursprunglighet, ?antingen eller?. Frågorna är, om ni ursäktar det gammalmodiga ordvalet, öppet och uppriktigt formulerade: ?Vad är det för politiskt med en knuten näve??, ?Varför skulle en föreställande bild vara mindre ?ren? än en icke-föreställande??, ?Varför är den samtida konstens politiska dimension så osynlig för så många?? ?Hur pass naturtroget är då centralperspektivet?? Han svarar med nya måttstockar, nya referenser och nya begrepp, med veck, klyvnader, brister, korsningar, dubbelheter, diffraktioner, diffusioner, teckenschizofreni, ?både och?.
Argument När revolution blivit tradition, när arvet från Marcel Duchamp kommit att bli till en stagnerad estetiserad senmodernism, när modernismens misslyckande med att radikalt omvandla konstens förutsättningar blivit uppenbart kan man inte längre betrakta konsten på samma sätt som tidigare. Det postmoderna genombrottet under 80-talets andra hälft var, faktiskt, någonting nytt. Representationsproblematiken vitaliserades av insikten att verkligheten till stor del består av tecken, symboler, språk – bilder – och dekonstruktonen ifrågasatte de flesta av alla dessa ?hygieniska myter? som tidigare tagits för givna (det rena seendet, den rena abstrakta konsten), etc.
Kulmen ?Postmodernismen är vår tids realism.?
Slutsats En konst som består av tecken som refererar till en värld bestående av tecken närmar man sig lämpligtvis med teckenteori.
GD