Johansson, Sernhede, Trondman Samtidskultur ? karaoke, karnevaler och kulturella koder
Nya Doxa 1999.

Genre cultural studies.

Strategi De tre redaktörerna för volymen tecknar inledningsvis fältets historia, från den brittiska till den amerikanska basen, från sitt huvudsakliga fokus i klass, via kön till etnicitet. Inspirerade av förgrundsgestalten Stuart Hall beskriver man forskaridealet som den kritiske intellektuelle som griper in i samhälliga skeenden, hittar sprickor i hegemonin, ”? som om det ändå i någon form vore möjligt att åstadkomma någonting.”

Argument ”Men om idrotten är ren, om kapitalismen är ren, så är wrestlingen stolt och utmanande oren.” (John Fiske) ”Karaoke öppnar offentliga rum som tillåter en särskild form av socialt samspel. Det fungerar som ett paradigm för hur mediatexter alltid erbjuder sina användare tomrum.” (Johan Fornäs) ”? bilden av Bob Marleys globala stjärnstatus kan upptäcka kraften i en identitet som inte är baserad på en billig förutbestämd likhet, utan däremot på vilja, fallenheter, sinnestillstånd och affinitet.” (Paul Gilroy)

Kulmen ”Detta är en kamp på liv och död, där gränsen mellan science fiction och samhällelig realitet utgör inget annat än en synvilla.” (Donna Haraway)

Slutsats ”Genom att förstå det sätt på vilket begäret efter njutning, inklusive erotisk längtan, styr vårt politiska liv och vår uppfattning av olikhet kan vi kan vi kanske också lära oss hur begärets omstörtande och ifrågasättande karaktär möjliggör aktivt motstånd.” (bell hooks)

Göran Dahlberg