Azouz Begag Också hundarna
Anamma 1997. Översättning av Mats Löfgren.

Genre En kritisk skildring av det franska samhällets rasism – institutionell och kulturell – mot invandrade nordafrikaner och av revoltens villkor. En av en lång rad skönlitterära framställningar av villkoren för nordafrikaner i Frankrike efter avkolonialiseringsperioden – och i synnerhet Algerietkriget (1954-62).

Strategi Den algeriske författaren Azouz återvänder till sin uppväxt, men denna gång under ett nytt namn (César) och i en ny skepnad (en hundvalp). César är en mycket nyfiken hundvalp: han lär sig alltmer om det samhälle han befinner sig, om den egna hundrasens marginaliserade plats i samhället, om orsakerna till hans faders krökta rygg. Han lär sig successivt också att marginaliseringen endast är möjlig om hundarna själva accepterar den: han ser hur fadern och hans arbetskamrater fogligt underkastar sig ett meningslöst arbete för att tjäna herrarna (människorna) och han hör hur hans moder skräckslaget ser på hur han längtar efter revoltens friska luft: ”Glöm aldrig att du bara är en hund”, upprepar hundarna dagligen till varandra. César blir en av de som gör uppror – inte bara mot hundarnas situation utan också mot det rassamhälle (klassamhälle) som håller hundarna på andra sidan gränsen av ett värdigt liv.

Argument Revolten är nödvändig. ”Republiken är rädd för hundar som bits, särskilt om de går samman. Vi vet att ett hunduppror kan vara ett argument? men vi går inte i fällan. Vår avsikt är inte att göra oss av med de andra. Vi vill leva MED dem, men inte längre som tjänstebyrackor …”

Kulmen nsikten om att det politiska medvetandet är en smärtsam värld – även för en hund. Det kräver att man skiftar plats, att man förändrar sitt självmedvetande, att man accepterar att livet är någonting man själv måste utforma, att man kanske måste betala ett stort pris för våga ”höja blicken mot chefen”. De andra hundarna hade ”helst velat att jag var en hund utan frågor. En hund utan problem ? [de] hade gärna satt upp ett nät om mitt huvud för att stänga allt annat ute.” César tar steget ut och deltar i våldsamma uppror och demonstrationer; han förlorar sin plats som hund, men vinner någonting i frihet: ”? stopp för kravet att alltid ha uppehållstillstånd på sig, inga legitimationskontoller, inga koppel, inga halsband eller munkorgar”.

Slutsats undar är också människor.

Michael Azar